VSK studsade tillbaka

Efter fredagens tunga förlust i Edsbyn var det väldigt skönt att se Grönvitt studsa tillbaka redan ikväll. Efter en första halvlek där lagen följdes åt la VSK in en extra växel i andra varvid Hammarby fick svårt att hänga med.

Tobias Holmberg var tillbaka i spel medan Robin Andersson fortfarande saknades. Den förstnämndes återkomst tror jag bidrar en hel del till att hemmalagets offensiv på nytt stod att känna igen. Med Hompa på isen kan Simon Jansson flytta upp i banan och bidra i hög fart istället för att hela tiden tråckla sig fram, vilket blev fallet mot Edsbyn.

Första halvlek är som nämnts relativt jämn även om VSK har visst kommando. Efter kvitteringen till 1-1, där Jansson serverar Joel Engström på ett mästerligt vis, är hemmalaget spelförande. Man tar ledningen två gånger om men Hammarby är framme med snabba kvitteringar. Ska vi anmärka på något så får det bli på försvarsspelet. Det har varit enormt starkt tidigare, ikväll kändes det något mer öppet.

Utöver tre insläppta drog VSK också på sig en straff som Kjellson emellertid räddade. Hans tredje straffräddning i rad! Någon form av rekord? 3-3 blev hursomhelst pausresultatet.

Om den första halvleken var något så när jämn så är den andra diton VSK:s till fullo. Man går tidigt upp till 5-3, Bajen reducerar men VSK bara ökar.  Med den fantastiska duon Simon Jansson och Martin Landström i förarsätet får gästerna, som dessutom har ont om avbytare, mycket svårt att hänga med.

Som åskådare är det fantastiskt underhållande att se Grönvitt. Man har fart, kraft och massor av finess.  Slutresultatet blir 7-5.  Med tanke på VSK:s dominans känns det som onödigt jämna siffror.

 Finns det något litet orosmoln på den annars så klara Grönvita himlen så är det försvaret. Lite väl öppet ikväll, precis som vid de tidigare matcherna mot Motala och Edsbyn. VSK försvarade sig faktiskt klart bättre om vi backar bandet några veckor.

Överlag dock ännu en insats att glädjas åt, man kan bara buga och bocka åt lagets fina spel. I fråga om underhållningsvärde vågar jag påstå att vi får gå tillbaks till det sena 1990-talet för att hitta något motsvarande.  Då hade klubben en svårslagen duo i Ola Fredricson och Pelle Fossshaug som trollband publiken. Idag står Simon Jansson och Martin Landström för något liknande. Ren magi alltså.

Annoredaktionen önskar med dessa rader alla bandyvänner ett gott nytt år. Vi är tillbaks på fredag, när VSK gästar Vänersborg

Målskyttar VSK: Joel Engström 2, Martin Landström, Simon Jansson, Tobias Holmberg, Måns Engström, Magnus Joneby

Matchens tre hjärtan

💚💚💚 Simon Jansson

Fullkomligt magisk insats av Köpingssonen! Med sin fart och teknik var han ett ständigt hot för Hammarby. Kanske hans främsta insats någonsin?

💚💚Martin Landström

Inte fullt så dominant som sin radarpartner ikväll men likväl tongivande.  Måste bara nämna två geniala lyft från hans klubba som bägge förtjänade ett bättre öde. Det ena landade på silverfat hos Ted Bergström, som tyvärr stod offside med liten marginal, det andra var milimetrar från att helt friställa nämnde Jansson. Vilken lirare!

💚 Joel Engström

Vass och frejdig. Tror vi kommer får se betydligt mer ifrån detta löfte framöver. Tvåmålsskytt.

Facebook Comments