Superettan: Annos gröna hjärtan – omgång 30

Då har vi kommit till årets sista utdelning av våra gröna hjärtan. I och med att omgångens hjärtan delas ut har totalt 180 hjärtan delats ut till VSK Fotbolls spelare under säsongen. Det kan ju tyckas att det inte är så svårt att ge tre spelare lite extra beröm efter en match. Men ibland är det riktigt riktigt knepigt. Vi kan i vart fall säga att bakom vart enda ett av de 180 hjärtana finns en avsevärd tankeprocess hos redaktionen innan valet har fallit på just den spelaren för just det antalet hjärtan.

Men nu är det alltså slut för den här gången – vi har sex hjärtan kvar att skeppa iväg och sen återstår en sammanställning av det hela med kommentarer, den kommer vi att göra vid ett senare tillfälle.

Här är så våra gröna hjärtan för matchen mot IK Brage

💚💚💚 Emil Skogh
💚💚 Ravy Tsouka
💚 Brian Span


Emil Skogh

Emil is on fire! Fyra mål på tre matchen – vilket prestation. Med det målsnittet skulle han vunnit skytteligan i serien i överlägsen stil, även om han bara fått spela 2/3 delar av seriens matcher. Bara med den minsta tur hade det kunnat blivit ännu fler. Vi har provat många spelare på vår offensiva vänsterkant under året, tom hyrt in Petrovic under hösten för att göra jobbet. Sanningen är dock att lösningen på vår icke-producerande vänsterkant hela tiden funnits framför näsan på oss i gestalt av Emil Skogh.

Emil har blommat ut på grund av två enkla faktorer, en tränare som tror på honom och att han får börja sitt spel lite längre ned i banan där det blir lite mer tid att få till löpningar och kombinationer.

En mer övergripande faktor är förstås att utan Filip Tronêt på plan blir det förstås mer bollar att jobba med på vänsterkanten. Nu har laget visat att man klarar sig utan Filip några matcher och ändå få till spetsiga anfall och mål, tack vare en trollgubbe på vänsterkanten.

Vi kan fortsätta med att göra en reflektion som är giltig oavsett om det är Emil eller någon annan som spelar på den vänstra offensiva positionen. VSK behöver bli mycket bättre att också använda sin vänstra kant i offensiven. Nu går nästan allt via Filip på högerkanten. Det har säkert varit tränarorder, men också att Simon Johansson nästan alltid drar sig till höger när han får bollen och ska jobba fram anfallsförsök. Vi hade synpunkter på detta redan i träningsmatchen mot Sandviken i vintras där man på TV-bilderna kunde se en frenetiskt viftande Emil som ville ha bollen på vänsterkanten, han var helt sopren hela tiden. Han fick aldrig bollen. De gånger anfallen ändå kom till på vänsterkanten blev det livsfarligt. För precis då som nu har Emil en fin speed och förmåga att ta sig förbi sin back och gå på inlägg eller avslut.

VSK måste verkligen bli bättre på det här till nästa år, hur man styr anfallen och ser till att utnyttja alla offensiva vapen.

Nåväl, vi är nöjda med att konstatera att VSK i Emil har ett fint reservkapital att nyttja nästa år – att han får våra tre hjärtan i denna match kan knappast någon argumentera mot – han gjorde vårt mål och skapade den enda kvalificerade ytterligare målchans vi hade i matchen – tre hjärtan in på kontot till Emil.

Ravy Tsouka

Vi har vant oss vid fina insatser av Ravy under hösten, när han väl fick chansen i startelvan. Den här matchen var inget undantag. Ravy visade att han med gott understöd kunde stoppa Brages fruktade vänsterkant med Lundin och Morsey som offensiva kreatörer. Nästan alla anfall från Brages sida kom till vänster och Ravy var i heltluften från sekund 1 i den här matchen. Men han spelade tryggt och säkert och utnyttjade sin snabbhet att hela tiden vara på rätt plats för att bryta, screena och rensa. Morsey blev så frustrerad på Ravy att han kapade honom och blev utvisad, ett mycket gott betyg för Ravys defensiva insats i den här matchen. Men det var inte bara defensivt arbete. Ravy var hela tiden med offensivt och bidrog med överlappningar och fick till flera farliga inlägg som var nära att resultera. Så mycket mer kan man inte begära av en högerback.

Ravy har sannerligen utvecklats i VSK. Numera spelar han hyfsat vårdat och har skolats betydligt i fotbollens ädla konst. Nu var det nog dessvärre så att det här var det sista vi såg av Ravy i den grönvita dressen. Han har tydligt signalerat att han vill lämna och VSK har som vi kunnat läsa påbörjat en marknadsföringskampanj för att kunna sälja honom. Men man vet aldrig. Helt klart är att om Tsouka försvinner blir det ett tomrum på högerbacken som blir svårt att fylla rakt av med en ny spelare.

Brian Span

Hinken måste rimligen gjort sin bästa höst någonsin som fotbollsspelare i någon av de klubbar han representerat. Det är uppenbart att han nu har hittat sin roll i det centrala anfallet. Kanske trivs han allra bäst i sin 10:a roll han spelat bakom Karwan de senaste matcherna. I den lite friare rollen kan han operera över stora ytor och använda sin löpstyrka maximalt. I den här matchen var det han som bar anfallsspelet på många sätt. Han var knutpunkten som fördelade bollar och löpte kopiöst för att störa motståndare och för att hjälpa till med anfallen på kanterna. Brian kanske inte alltid syns så mycket eftersom han sällan är allra längst fram, men han är en tränares våta dröm, tack vare det hästjobb han lägger ned för laget och för att se till att andra lyckas. Hinken är en lagspelare av första rang och det känns väldigt skönt att veta att vi har minst ett år till med honom i laget. Tack Hinken, du har alltid gett allt, även i de matcher där laget underpresterat. Vi hoppas andra ser och lär att man med rätt inställning faktiskt kan förflytta berg.

Omnämnanden

Så här efter sista matchen för året kostar vi på oss att också hylla några andra personer i klubben.

Vi vill lyfta fram, hylla och tacka Leffe Berg och Peter Markstedt för att de gjorde precis de sa att de skulle göra, att lyfta laget och se till att VSK klarade sig kvar i Superettan. Man kan lugnt konstatera att de gjorde skillnad och fick fram precis det som behövdes hos spelarna, energi, fokus och en tro på sig själva. Tack Peter och Leffe för att ni ställde upp, ni är sanna VSK:are med hjärtat på rätta stället. Ni får en båtlast med gröna hjärtan.

Till sist vill vi tacka alla i VSK för en bra genomförd första säsong i Superettan. Vi rabblar inte upp alla funktioner här, vi kommer säkert att missa någon. Men vi utsträcker vårt tack till alla som varit involverad på något sätt för att den här säsongen nu har blivit precis som den var tänkt att bli. Tack alla och nya tag till nästa säsong – då är det Topp 6 som gäller, som alla vet!

Facebook Comments