Matchrapport: Norrby IF – VSK Fotboll

Det fanns förhoppningar om att VSK Fotbolls säsong efter denna match skulle krönas med en poängsumma som i praktiken skulle säkra ett kontrakt för nästa år. En trepoängare stod högt på önskelistan, men även en pinne skulle vara ett stort steg i denna riktning.

Av detta blev det noll och intet. VSK förlorade denna bortamatch på ett klart och otvetydigt sätt. Resultatet skrevs till 1-0.

Många av de tillresta supportrarna och de framför tv-sändningen hade nog kunnat acceptera en förlust om det blivit till som en följd av att hemmalaget varit avgjort bättre och ett hårt kämpande VSK till slut fick se sig besegrade.

Så var dock inte fallet. Förvisso gjorde Norrby en habil match där man utförde det man är bra på, omställningar och försvarsgrisande. VSK gjorde dessvärre en av årets bottennapp där man fullständigt håglöst och utan energi och fantasi tog sig an uppgiften att försöka säkra kontraktet.

Matchen började annars med att VSK tog tag i taktpinnen direkt. Uppenbarligen var taktiken att vinna mittfältet när man kvällen till ära ställde upp med ett 3-4-3 system. Laget rullade boll och såg till hålla bollen inom laget. Nu var detta inte någon särskilt svår prestation då Norrby backade hem och inte hade några ambitioner att pressa högt. Först vid mittlinjen fick de grönvita möta den första pressvågen.

Med hela laget på egen planhalva körde VSK ständigt fast i sina tämligen valhänta anfallsförsök. Faktum är att man hade svårt att skapa någonting överhuvudtaget. Norrby å sin sida väntande vackert ut VSK och när man fick tag i bollen gick man till attack direkt och ställde om i sylvassa attacker.

VSK lyckades avvärja men det var riktigt farligt flera gånger framför Antons mål.

Efter ca 20 minuter kändes det som att det var precis så här Norrby ville att matchen skulle utvecklas. VSK trillar boll i backlinjen medels sidledspassningar. Till slut var man tvungen att försöka göra något och slog då upp bollen på lite halv måfå in på anfallshalvan. Detta ledde absolut inte till någonting, förutom då omställningschanser.

VSK:s spel kändes oerhört impotent och stillastående. Pojklagstränare har slitit sitt hår, för det spel som VSK uppvisade i stora delar av halvleken. Det var uppenbart för alla att det här inte fungerade. Vid en skadepaus efter ca 30 min fick spelarna chansen att samlas och prata ihop sig om hur man skulle gå vidare. Det snacket hjälpte föga utan VSK:s blodfattiga spel fortsatte.

Sen hände det oundvikliga, Norrby gör mål på en omställning med bara minuten kvar av första halvlek. Målet var både välförtjänt och logiskt då man i xG-termer väl hade samlat ihop till det.

För VSK var så inte fallet. Den enda farlighet man skapat var Simon Johanssons långskott som målvakten tippade över mål.

Ingen kan ha varit nöjd med spelet. Vad VSK:s taktik nu än var, hade den misslyckats kapitalt. Ingen kan heller vara nöjd med spelarnas inställning, det var på tok för lojt och alldeles för dåligt fokus på vad man höll på med. På nått sätt kändes det som att spelarna inte riktigt visste vad de skulle åstadkomma i sitt anfallsspel, det enda man visste var att man skulle bolla i backlinjen, sen då?

I början av andra halvlek kom VSK ut med lite mer energi och fick lite mer fart på bollen. Man försökte spela lite rakar och framförallt snabbare. Det gav vissa effekter då Norrby fick jobba felvända oftare och VSK fick i vart fall chansen att vinna fler andrabollar.

Denna boost höll i sig ungefär 15 minuter, sen var vi tillbaka i mycket av första halvleks spel. Förvisso ökade desperationen en smula hos VSK så anfallen iscensattes snabbare, men var fortfarande impotenta och uddlösa. Som sagt, från läktarplats kändes det inte som att spelarna riktigt visste hur de skulle göra i sista tredjedelen.

Under sista kvarten försökte VSK forcera genom att sätta upp Ilir Berisha på topp för att kunna få till nickar mot mål. Det var inte heller en taktik som fungerade särskilt väl då de relativt få inlägg som slogs mot boxen hade på tok för dålig kvalité och bara vid några enstaka tillfällen ens nådde i närheten av någon VSK:are. Vid dessa tillfällen slogs eller nickades bollen bort av det blåvita försvaret.

Några chanser till kvittering skapades dock, men några riktigt farliga grönvita chanser uteblev från kvällens match. I ärlighetens namn hade ett oavgjort resultat varit orättvist då Norrby matchen igenom skapade en rad farliga chanser som mycket väl kunnat resultera i fler mål.

VSK förlorar denna match på eget grepp. Ingen från årets serie, spelare eller ledare är okunniga om Norrbys taktik, de genomför den varje vecka på samma sätt. Den enda frågan en tränare behöver fundera över är hur den ska dyrkas upp. VSK misslyckades fullständigt. Taktiken var uppenbart feluttänkt och spelarna tycktes inte genomföra vad de nu hade fått instruktioner till att göra.

Det här var ett riktigt debacle och alla fick åka hem i spelarbussen och rannsaka sig själva vad de var som gick fel.

På söndag är det lite av en vinna eller försvinna-match. Inte så att VSK åker ur om man förlorar, men mer att då har ledare och spelare att visa att de klarar av Superettan och de krav som finns på den här nivån, inklusive de som dyker upp när man är nere och nosar på bottenstriden. Nu får det helt enkelt vara slut på dåsiga ursäkter från tränare och spelare om varför man inte tar nödvändiga poäng och varför man spelar som om man hade huvudet under armen.

På söndag vill vi se ett helt annat VSK som krigar till sig tre poäng mot ett vilt kämpande Öster som nu för första gången på evigheter fått vittring på en kvalplats. Det kommer bli en batalj där de som vill mest vinner. Klarar VSK av det?

Reflektioner

  • Vi ifrågasätter vald taktik för den här matchen. Att försöka bolla ut ett samlat Norrby som bara står och väntar på sin planhalva, uppnår ingenting. De behöver jobba minimalt, några enkla positionsförflyttningar när vi står och bollar i backlinjen. De behöver bara vänta på våra misstag, antingen i backlinjen eller när vi i desperation tjongar upp bollen på måfå. Hela deras lag är rättvänt och går till attack direkt. Huvudlös taktik helt enkelt
  • Visst kan man misslyckas med en taktik, sånt händer hela tiden. Viktigast är kanske inte att konstatera det utan vad man försöker göra åt saken. Nu hade VSK inget motmedel mot hur Norrby agerade på planen, det är i sig oroväckande, både på kort och långt sikt. Det som hände på planen i Borås kommer hända fler gånger och ett lag som är skickligt kan hitta sätt under matchen att förändra sig för att hantera det som händer. VSK måste helt enkelt bli bättre här.
  • Vi noterade att i första halvlek hade Simon Johansson bollen mycket på det centrala mittfältet i anfallens uppbyggnad. Den andra centrala mittfältaren Filip Ottosson deltog knappt överhuvudtaget i spelet. I andra halvlek var rollerna ombytta. Order hade gått ut att Filip ska involveras mer. Detta ledde till att Simon helt föll ur matchen i andra halvlek. Det är uppenbart att något är fel i systemet när en av de viktigare spelarna (i respektive halvlek) inte alls deltar i spelet. Naturligtvis måste tränarteamet se till att man får ut max av båda spelarna i hela matchen. Det här var bara för dåligt. Samspelet och hur man ska hjälpas åt måste så klart fungera för att matcher ska kunna vinnas.
  • Som vi tidigare nämnde, nu måste en kraftsamling till för att fixa den här säsongen. Vi har kvar att möta tre topplag som slåss om avancemang och två bottenlag som desperat behöver poäng. Alla enkla matcher är slut – det är nu Superettan och VSK:s framtid i den avgörs.
Facebook Comments