Hammarby Bandy – en resa ned i misären, nu är man vid vägs ände

Som så många gånger förr är det kris i Hammarby Bandy. Nu är det dock riktigt illa och Hammarby Bandy AB där spelarna är anställda har tvingats säga upp kontrakten med spelarna med omedelbar verkan då man bara har pengar att betala ut januarilönerna.

Det är kaos i klubben då det ryktas att spelare och andra krävt ordföranden
i Aktiebolaget Jan Henrikssons avgång.

Till debaclet kan man också tillskriva det faktum att Bajen Bandy blivit av med serveringstillståndet i det sk Zinkentältet. Klubben bör ha haft mellan en halv till en miljon i reda pengar från öl och matförsäljning där. Här ska vi dock inte tycka synd om Bajen då de har sig själv att skylla. Hade de sett till att inte ha sitt restaurant AB i koncernen hade det här problemet aldrig uppstått. De har hela tiden vetat att om man ska ha serveringstillstånd får inte bolaget (koncernen i Bajens fall) ha skulder. Klantigt att hamna i den här situationen.

Ni kan läsa vår rapportering om Zinkentältet här och här

För er som vill veta mer om Bajen bandys resa ned i avgrunden så har vi klippt ut en del av en längre text från en analys vi presenterade i början av året som handlar om idrottsaktiebolag. Den här texten gå igenom Bajen Bandys historia och de svårigheter som de stött på genom åren. Vi konstaterar i slutet av texten att Bajen bandy är vid vägs ände ekonomiskt och att vägen framåt är osäker – verkar som vi fick rätt.

Hammarby bandys resa med sitt Aktiebolag

Fredagen den 12/1 2017 meddelade Hammarby Bandy att mer än hälften av aktiekapitalet (sannolikt 500 000 kr) är förbrukat. Föreningen är åter igen i ekonomisk kris och ingen kan nog längre minnas för vilken gång i ordningen man nås av den här typen av budskap från klubben.

Det som tycks ha hänt denna gång är att föreningens aktiebolag har kommit på obestånd och när hälften av aktiekapitalet är förbrukat kräver lagen att en så kallad kontrollbalansräkning (KBR) upprättas.När ett aktiebolag upprättar en KBR innebär det i inte att bolaget ska gå i konkurs utan ska ses som att en stor varningsklocka klämtar och att det är fara å färde om utvecklingen inte kan vändas.

I praktiken är dock pengarna slut och likviditeten usel så om inget görs är det konkurs inom en relativt snar framtid. Det som kan göras i detta läge är att aktieägarna eller andra välgörare skjuter till nytt kapital. Om det inte kan ske måste bolaget rekonstrueras eller gå i konkurs och verksamheten som bolaget bedriver (bandy) måste upphöra.

Det är inte första gången ekonomin är kärv i Hammarby Bandy. Det är numera ett säkert tecken framåt vintern/vårkanten att klubben är på obestånd och riskerar verksamheten om inte nya pengar skjuts till. Frågan är varför det är så svårt att få ekonomin att fungera för Hammarby Bandy?

Klubben har trots allt goda förutsättningar med många supportrar, stora sponsorer och intresserade aktieägare i landets mest hajpade idrottsklubb. Det borde kunna funka bättre kan man tycka.

För att lära oss mer om varför det är så här tittar vi nu närmare på historien om Hammarby bandys resa med sitt aktiebolag.Hammarby Bandy bildade i december 2007 aktiebolaget Hammarby Bandy AB efter beslut i den ideella föreningen. I början av 2008 introducerade bolaget sin aktie på Aktietorget som är en handelsplats för aktier i småbolag.

Introduktionskursen var 10 kr per aktie. Följande år började man bedriva sin elitverksamhet i det nya aktiebolaget. Under 2009 framkom att klubben behövde dra in nytt kapital för att kunna satsa framåt mot ett SM-tecken som var klubben stora mål.Som det publika aktiebolag man är beslutade man på en årsstämma att vända sig till sina aktieägare med en nyemission för att skaffa kapitalet.

Emissionen var en så kallad företrädesemission som gav dåvarande aktieägare förtur att boka sig för nya aktier. Om det blev några över kunde andra få köpa. Emissionsbeloppet var 1.8 M kr eller 200 000 aktier, vilket ger en emissionskurs på 9 kr per aktie. Priset indikerar att inte mycket kan ha hänt med aktiens värde under de 15 månader handeln varit igång.

För att krydda erbjudandet ytterligare erbjöd klubben nya och gamla aktieägare biljetter till den stundande SM-finalen i den händelse Hammarby gick dit (det gjorde man och dessutom vann man sitt första guld – så många nöjda aktieägare och bajare på den finalen). Men, inte ens med detta flotta erbjudande eller med hjälp av den hajp som fanns runt Hammarby Bandy vid den här tidpunkten lyckades man få sin emission fulltecknad.

Till slut fick bolaget in 561 566 kr, dvs bara 31% av det belopp man önskade få in av sina aktieägare.Resultatet får betraktas som ett stort misslyckande och gav säkert styrande i klubben ett visst huvudbry huruvida det här med ett publikt aktiebolag var rätt väg att vandra för klubben.

Efter den misslyckade emissionen 2009 var det inget mer som hände med aktien. Handeln gick trögt med liten omsättning och inget hände med börskursen. Till slut blev kostnaden för att hålla handeln igång på börsplatsen större än vad några eventuella intäkter via aktien kunde tänkas ge på kort och lång sikt, så föreningen beslutade att avnotera aktien från handelsplatsen, vilket skedde 2012.

Hammarby Bandy AB gick från att vara ett publikt bolag till ett privat aktiebolag med mindre än 200 ägare till aktierna. Sedan 2012 har man alltså haft samma aktieägare i sitt aktiebolag, då aktien inte längre kan handlas med. Hela föreningens drift ligger i detta aktiebolag vilket innebär att den ideella föreningens inflytande över verksamheten är begränsad till att välja styrelse i aktiebolaget. För Hammarby bandy har inte aktiebolaget varit någon glittrande succé ekonomiskt. Tvärtom faktiskt.

Omsättning i Hammarby Bandy AB

Tittar man i tabellen kan man konstatera att omsättningen ökat marginellt genom åren för att på senare år sjunka något från toppåret 2012. Vad värre är att de senaste 4 åren har verksamheten i aktiebolaget gått med mellan 1-4 miljoner back varje år.

För att rädda verksamheten har aktieägare och sponsorer fått ägna sig åt årliga brandkårsutryckningar där likviditeten och bolagets resultat måste fixas till så att elitlicensen kunnat säkras.

Det var nog inte den här ekonomiska resan man såg framför sig när man bildade aktiebolaget. Det pratades säkert om dubblad omsättning och gröna skogar. Men den bistra verkligheten är att produkten inte var tillräckligt intressant, inte ens för ett stekhet Hammarby Bandy med gullegris-status bland landets samlade kultur- och sportjournalist kårer.

Under verksamhetsåren april 2016 – april 2017 styrdes aktiebolaget av en VD, en 66-årig man. Som hans chefer fanns en styrelse bestående av tre män mellan 54 och 61 år gamla. Endast styrelsens ordförande har någon erfarenhet av att vara verksam i aktiebolag med någon större omsättning.

I allt väsentligt styrs Hammarby bandy av några grånande gentlemän med begränsad erfarenhet av hur aktiebolag verkar och fungerar. I praktiken är det en person i styrelsen som har kunskap nog att driva ett aktiebolag och utveckla en verksamhet. Så ser alltså Hammarby Bandys tioåriga resa som aktiebolag ut. Det går inte beskriva resan på något annat sätt än som ett misslyckande givet det man hoppats på när man bildade bolaget för snart 10 år sedan.

På något sätt har Hammarby Bandy lyckats med konststycket att förena det sämsta av två världar. Aktieägarna har ingen nytta av sina avnoterade aktier, de är inte värda något. Hjälper man föreningen idag med pengar så inte är det för att man är aktieägare utan precis som förr i tiden, man bryr sig om föreningen och vill den väl.

I praktiken, trots AB-formen är man tillbaka i den klassiska relationen mellan den ideella föreningen och dess sponsorer. Incitamentet för att stoppa in pengar i föreningen är inte för att få avkastning på en investering, utan för att man älskar klubben. Ett AB är absolut ingen bättre plats att hantera sponsringsfrågor än en ideell förening, det är att gå över ån efter vatten lite grann. Poängen med ett AB har fallit för Hammarby Bandys del.

En viktig del av en elitidrottsklubb är dess supportrar och fans som stöttar klubben, spelarna och ramar in tillställningarna genom att vara på plats och heja fram sitt lag. Den ideella föreningens medlemmar som oftast sammanfaller med dess fans och supporterar får i ett sådant upplägg som finns i Hammarby Bandy en mer långväga relation till sin klubb när makten och elitverksamheten har flyttat från den förening som de är medlemmar i till ett AB som de inte har någon given rätt att få insyn i.

Visst kan man hävda att den ideella föreningen fortfarande har kontrollen i AB:et genom sitt majoritetsägande. Men det är mest en nominell makt, dvs mer på papperet än i verkligheten. Förvisso kan den ideella föreningen kräva en extra bolagsstämma, byta ut styrelsen i aktiebolaget och så. Men det är en process på normalt flera månader. I praktiken står den ideella föreningen maktlös när det smäller till som det gjorde nu i januari i och med den senaste ekonomiska krisen. Där och då ligger föreningens öde i aktiebolagets händer och vad styrelsen där kan göra för att ordna upp det hela.

Som medlem har du helt enkelt mindre insyn och mindre möjlighet att påverka verksamheten direkt. Samma sak gäller styrelsen i den ideella föreningen, den är i praktiken maktlös att göra så mycket mer än att byta ut styrelsen i aktiebolagen. Om man betraktar det hela ur ett management perspektiv är den här mekanismen ett väldigt trubbigt verktyg för att ha kontroll över föreningens viktigaste verksamhet. I de flesta föreningar är detta inte ett problem eftersom aktiebolaget normalt sett inte hamnar på obestånd en gång per år som i Hammarby Bandys fall.

Om den viktigaste mekanismen med att driva verksamheten i ett aktiebolag är utslagen och inte fungerar, vad är då poängen med att fortsätta? Faktum är att det finns väldigt få. Hammarby Bandys resa som aktiebolag är på många sätt vid vägs ände. Man har misslyckats att expandera verksamheten via aktiebolaget. Senaste 4 åren har man gått med brakförlust, mellan 8 -30% av omsättningen. Hammarby Bandy är nu precis som om man hade drivit verksamheten i en ideell förening beroende av ren välgörenhet från, aktieägare, sponsorer och medlemmarnas sida. Man får ge pengar till Hammarby Bandy för att de ska kunna finnas kvar. Man får inget i utbyte mer än vanliga sponsordealar och så förstås känslan av att man räddat aktiebolaget och därmed verksamheten.

Hammarby bandy får ta sig en lång funderare på om de verkligen ska fortsätta så här eller försöka hitta tillbaka till den medlemsstyrda organisationen. För hur man än vrider och vänder på det. Det är inte aktiebolagsformen som gjort Villa i Lidköping eller Edsbyn eller för den delen Tellus till framgångsrika idrottsföreningar. Tvärtom är det människors gemensamma strävanden att bygga upp något bra tillsammans som bär frukt och som bär dessa föreningar. Tycka vad man vill, men så är det. Kanske blir det som för IK Sirius i fotbollen, att Bajen Bandy upplöser sitt AB och återför verksamheten till den ideella föreningen, framtiden får visa vad som händer

Här kan du läsa vår analys om idrottsaktiebolag del 1 och del 2

Facebook Comments