Dalkurd FF och den tysta krisen – klubbens existens är i fara

Ända sen i somras har ihärdiga rykten florerat kring Dalkurd och klubbens ekonomi. Det har pratats om att det saknas miljoner och att föreningen är nära konkurs. Förra veckan slog så bomben ned att sportchefen Adil Kizil säger upp sig efter 15 år i klubben och tar ett jobb som chefsscout i Helsingborgs IF. Ett hårt slag så klart för Dalkurd som blir av med sin kanske viktigaste medarbetare och klubbens allt-i-allo. Adil har varit med sen klubben bildades 2004.

Samtidigt som allt detta sker är klubben tyst om vad som händer och hur det egentligen ligger till med olika saker. Vi som står utanför kan bara ana problemen. Vi såg hur klubben sålde spelare i somras från sin redan rekordtunna trupp. Vi såg att klubben i början av augusti gick ut och tiggde pengar från sina fans. Inte för att man tillstod några problem, utan pengarna skulle användas för att bygga upp klubben för framtiden, under hashtaggen #MakeDalkurdGreater.

Vi såg också lite senare i augusti att klubben publicerade ett kort pressmeddelande som fastslår att man inte siktar på Allsvenskan, då de ekonomiska resurserna inte är där just nu.

Detta är alltså vad man publicerat. Klubben har inte kallat till något officiellt medlemsmöte där man förklarat sig för klubbens medlemmar.

Det är med andra ord väldigt oklart vad som händer. Osäkerheten blir inte mindre av att klubben kategoriskt tycks vägra att säga något av värde offentligt.

Vi bestämde oss för att försöka få reda på mer om klubbens situation. Här är vad vi fått fram genom att prata med människor med insyn i klubbens angelägenheter.

Sportchefen

Av våra samtal målas bilden upp av Adil Kizil som trött på att kämpa i motvind med allt i klubben. Han har fått utstå kritik från många håll och hans uppdrag som sportchef blir allt tuffare med den ekonomi som råder och få spelare med kontrakt nästa år.

Adil har varit öppen med att han ska sluta och sökt jobb en tid, bland annat det som sportchef i Örgryte. Nu blev det istället som chefsscout i Helsingborg.

Ekonomi

Det är bekräftat att klubben saknar mellan 5-6 miljoner för att fixa årets resultat. Informationen kommer från ledningen i klubben. Anledningen till att det saknas så mycket pengar är man räknat med att få in den fordran man haft på den förre storägaren Junad. Enligt uppgift rör det sig om 20 miljoner som man försökt kräva in av Junad, vilket inte har gått. Eftersom de här pengarna låg som en intäkt i budgeten saknas det nu likvida medel i stor utsträckning. Vad värre är för Dalkurd är att fordran utgår från en muntlig överenskommelse med Junad och det finns därför inga papper på att man var överens om betalningen.

En annan anledning till det stora ekonomiska tappet är enligt uppgift att klubben tappat ett antal av sina tidigare sponsorer under året.

För att hantera ekonomin har klubben vidtagit åtgärder. Man har försökt anlita säljare som ska sälja sponsring. Lönen är provisionsbaserad för att slippa fasta lönekostnader. Man har som nämnts dragit igång sin stödkampanj, där insamlat belopp är okänt, men det rör sig endast om småsummor i de ekonomiska sammanhang som är aktuella här.

Det ryktas också om att all personal är uppsagd från augusti med tre månaders uppsägningstid. Om detta stämmer är dock inte bekräftat. Vidare ryktas det om att klubben nu söker nya finansiärer i Mellanöstern för att rädda situationen. Att dessa rykten kan vara sanna stärks av att man i augusti bara hade 200 000 kr i kassan och var tvungen att agera på en rad fronter för att hantera situationen.

Ett av problemen för klubben är att man har höga lönekostnader, sin tunna trupp till trots. Det finns spelare som tjänar över miljonen per år för att de sitter på gamla allsvenska kontrakt.

Som lök på laxen ryktas det dessutom om oförutsedda utgifter nu under hösten som gör den ekonomiska situationen än mer prekär för klubben.

Från klubben själv sägs att man måste lösa allt detta innan årsskiftet, annars blir det svårt att fortsätta verksamheten.

Vi konstaterar också att det första föreläggandet hos kronofogden har kommit in. Dalkurd har inte varit aktuell hos kronofogden sedan sommaren 2017 men har i dagarna fått en skuld där som man inte betalt. Det är en mindre summa man är skyldig mittmedia som nu kronofogden har att försöka reglera med klubben.

Klubben

Klubbens ordförande Ramazan Kizil är den som fortsatt styr och ställer i klubben. I takt med att svårigheterna tonat upp sig för klubben, ju mindre kommunikativ har Ramazan blivit med klubbens medlemmar. Informationen om läget i klubben hålls nu i en mycket liten krets.

Föreningen har förlorat två klubbchefer under året och ordföranden har nu vänt sig till nära anhöriga för att få hjälp med att sköta om klubben. Kizil-familjens grepp om klubben har ökat ytterligare, trots att Adil gått vidare till annat jobb.

Ett stort bekymmer för klubben runt kommande säsong är att man bara har 8 spelare på kontrakt över 2020, varav två är juniorer. Det kommer att vara svårt för klubben att erbjuda nya kontrakt till spelarna om några veckor när säsongen är slut, då nästa års ekonomi är höljd i dunkel.

Analys

Om vi börjar med att fundera över varför Adil Kizil lämnade klubben just nu i detta utsatta läge, kan man nog konstatera att hans mått var rågat. Han har fått kämpa med den här klubben något enormt de senaste åren och klubben har honom att tacka i allt väsentligt för de sportsliga framgångar man skördat. Han har dock krigat så mycket att han ifjol blev utbränd och han har fått se sitt äktenskap gå upp i rök. Alla människor har gränser och Adil har nog nått sin, vad gäller sitt engagemang i Dalkurd.

Vi kan förstå honom, hans uppgift om han varit kvar skulle bli att försöka trolla fram en ny trupp som inte får kosta någonting och som ska kunna hålla sig kvar i Superettan nästa år. Det finns roligare jobb och till slut har nog Adil också kommit att inse just detta.

Hur man än vrider och vänder på vad som händer i Dalkurd just nu går det att konstatera att det råder stor ekonomisk kris. Nu handlar det precis som för ÖFK att försöka överleva först säsongen och sen året. Det är här och nu som gäller och vad som händer nästa år får vara en fråga man hanterar senare.

De intäkter man har nu är endast de pengar man får från SEF och där återstår två utbetalningar, den sista dock i februari nästa år när avräkning mot den placering man fick i serien sker. Det är okänt vilka kostnader klubben har men SEF-summan är klart otillräcklig för att täcka lönekostnaderna i klubben för hösten.

Angående den fordran man har på bröderna Junad är det inte den lättaste av situationer man hamnat i. Man behöver pengarna med det enda rimliga sätt som står till buds för att ha en chans att få fatt i pengarna är att gå in i en rättsprocess, där man stämmer Junad. Chanserna att vinna ett sånt mål är högst oklara och i vilket fall kommer det kosta klubben stora belopp för juridiska ombud, pengar man inte har idag. Och även om man till slut vinner en sådan process ligger ett avgörande fler år fram i tiden. Man kan med andra ord inte räkna med de pengarna.

Det är oklart hur man reder den ekonomiska situationen här och nu. Vår gissning är att man lånar de pengar som behövs med en förhoppning om att kunna sälja någon eller några av de få spelare man har efter säsongen, för att betala tillbaka lånen.

Men man kan ju inte gå in i ett nytt år med noll trupp, utan man behöver få in mer pengar för att hantera årets skulder så att man i vart fall har en liten stomme av spelare att bygga nästa års trupp på. Hur man nu kommer att lyckas med att få in mer pengar till årets slut är omöjligt att sia om.

Gällande skulden till kronofogden är den helt obetydlig, 2 300 kr. Men det vi sett genom åren är att det är så här det börjar, med en mindre obetydlig skuld för något oviktigt. Sen kommer det mer och mer och till slut klarar inte klubben av att betala löneskatten i tid, och då börjar de stora problemen. Vi får se den lilla skulden som en indikator på att likviditetsläget är extremt pressat hos Dalkurd just nu och att det mycket väl, snabbt kan bli både fler och större skulder som hamnar för indrivning.

Om vi sammanfattar det ekonomiska läget i Dalkurd, så säger de med insyn att det finns en uppenbar risk att styrelsen måste sätta klubben i konkurs under året.

Avslutningsvis vill vi kommentera hur Ramazan Kizil sköter sitt ordförandeskap i klubben. Det tycks nu som att Ramazan enbart förlitar sig på nära släktingar och några få trogna medarbetare för att fixa den situation klubben har hamnat i. Att det här är en medlemsförening där medlemmarna bestämmer om klubbens skötsel, tycks ha gått honom förbi.

Det är förstås här någonstans han gör sitt största misstag som ordförande. Det han och övriga i styrelsen inte tycks inse är att det bara är med allas goda vilja och offervillighet som klubben nu kan räddas. Att inte ens meddela sig med omvärlden hur det står till, för att där söka hjälp och stöd för att lösa den tuffa situationen, kan mycket väl bli klubbens undergång.

Ska Dalkurd FF bara bli femton år? Ja, mycket hänger nu på hur man agerar i klubben. Dags att lägga prestigen åt sidan och tala om för klubbens välgörare att man behöver hjälp för att ordna upp situationen.

Uppdatering: Efter att vår text publicerats har företrädare för klubben hört av sig till oss och vill informera om att den ekonomiska situationen i klubben är betydligt bättre än den som förespeglas i artikeln. Några siffror nämns dock inte. Vi tackar företrädaren för Dalkurd för korrigeringen.

Facebook Comments