Superettan: Annos gröna hjärtan – omgång 23

Då var det dags för oss att dela ut våra hjärtan till VSK Fotbolls spelare efter matchen mot Brommapojkarna. Trots att många i laget inte kom upp i nivå var det ändå relativt lätt att utse mottagarna av våra hjärtan.

Så utan någon vidare spisning – här är våra gröna hjärtan åt pöjkarna i denna omgång.

💚💚💚 Brian Span
💚💚 Albin Sporrong
💚 Jonas Hellgren


Brian Span

Hinken fortsätter att rada upp solida prestationer i VSK-tröjan, så också denna match. Om övriga laget inte kom upp i nivå så var Brian lagets ljuspunkt. Precis som han brukar kämpade och sprang han kopiöst under matchen. Han var i princip överallt och hjälpte till och gjorde sig spelbar. När spelat hackade betänkligt i den andra halvleken var det minsann Brian som droppade ned och möte boll, vände upp och försökte vara kreativ och skapa något.

Det tycks som Brian inte påverkades av övriga grönvita spelares frustration och oförmåga i denna match. Han körde på som vanligt. Vi har sagt det förr och lyfter det igen. Den professionalism som Hinken besitter och visar prov på varje match är beundransvärt och ett föredöme för alla spelare och övriga i klubben. Om de andra spelarna kunde gått in med samma inställning som honom till denna match, hade den vunnits med ett antal mål.

Vi har ännu inte ens nämnt hans drömmål som han mycket snyggt fick till på Simons geniala passning. Brians aktion är av högsta snitt och avslutningen skulle inte ens Herr Tronêt fått till bättre – upp med skiten i nättaket, hur svårt kan det vara. Brian fick en chans – han satte den, vad mer kan begäras. Hatten av för det ljus i mörkret som Hinken ändå var i den här matchen. Tre hjärtan in på det alltmer välfyllda kontot.

Albin Sporrong

När Albin tog sig till Parken för denna match var det med vissheten att han inte skulle spela. Han skulle sitta reserv och bara vara på plats i den händelse något skulle hända på skadefronten hos startelvan, vilket det sällan gör, trots allt. Albin hade spelat 96 minuter stenhård match dagen innan när Nyköping lyckades besegra Gefle IF på bortaplan. Det var en som sagt en hård fight som till slut blev 1-2 men där Bissarna fick jobba livet ur sig de sista 20 minuterna för att bärga segern. Nu skulle bara Albin få vila på bänken och vara en sista back-up i matchtruppen.

Ja, ni fattar, det är ju precis under sådana här omständigheter spelaren på plan går sönder som bara Albin kan ersätta. Efter 20 minuter när Moggia tvingades kliva av var det osannolika verklighet, Albin var tvungen att spela.

Som alla förstår är det knappas optimalt att spela två matcher dagarna efter varandra. Kroppen är inte återhämtad och skaderisken ökar. Men det fanns inget val. Albin fick hoppa in och han gjorde det väldigt bra, matchen igenom. Att han rimligen var lite sliten efter matchen dagen innan kunde inte märkas, han krigade på som om han var hur fräsch som helst. Det kändes helt tryggt att ha Albin på högerbacken, han gjorde det han skulle.

Förvisso missade han markeringen vid 1-2 målet, där borde han gjort en bättre aktion, men han får våra två hjärtan trots den missen. För i övrigt i andra halvlek gjorde han en mycket solid insats där han hamnade i dueller med BP:s anfallare titt som tätt och han vann nästan alla av dem.

Härligt att se att ungdomarna tar för sig och hur Albin bara gick in och körde. Precis vad VSK behöver och nu har han helt klart stärkt sina aktier för framtida spel i A-laget. Grattis Albin till dina första hjärtan, det lär bli fler.

Jonas Hellgren

Jonas hade den otacksamma rollen att få hoppa in och vikariera som mittback i denna sorgliga tillställning. Som en av lagets mesta och bästa allroundspelare klarade han av rollen galant. Han såg till att hålla tätt bakåt i mittförsvaret och i andra halvlek när han hamnade i anfallet fick han visa prov på sina offensiva kvalitéer. Skönt att ha en som Jonas i truppen som kan spela i alla centrala roller, säkert också som målvakt om det skulle knipa. Bra jobbat, ett grönt hjärta kommer seglandes.

Facebook Comments