Slutkörda VSK-spelare lyckades vinna mot ett taffligt Syrianska

Det kanske mest talande i VSK:s segermatch mot Syrianska på årets varmaste dag var lättnaden i spelarnas ansikte när de efter matchen gick fram och tackade supportrarna. Det var inte den där sprudlande segerglädjen som brukar kunna infinna sig när man vunnit en tajt match. Ni vet den där glädjen som man mer än gärna delar med fansen och hela världen. Visst, den fanns på sina håll, men mest tyckte nog spelarna att det var skönt att återigen vinna efter två raka förluster och dåligt spel. Man drog en kollektiv lättnadens suck.

Annars får man säga att spelarna kom laddade till matchen, inget snack om den saken – det var fullt fokus på varenda en och det märktes på spelet den första kvarten. Med den koncentration som fanns borde man spelat som mot Akropolis i hemmapremiären. Men det är bara att konstatera, spelarna är mentalt och fysiskt tröttkörda, de orkar inte hålla fokus och koncentration uppe en hel match. Man orkade i 15 minuter sen föll tempot och energin i spelet. Resten av matchen var en kamp mellan 22 individer mer än två ramstarka lag som slogs om segern. Men VSK vann till slut och en stor eloge till spelarna som verkligen försökte och trots att spelet var taffligt till och från så kämpade man hela matchen.

Vi får vara glada att Syrianska var så pass svaga som de var i denna match. Då Raneige inte behagade dyka upp till matchen fick man förlita sig på sin offensiva mittfältare Seth Hellberg för att kunna hota centralt. Och även om han är en mycket skicklig mittfältare är han trots allt ingen anfallare och tur är nog det för det var lite virrigt stundtals i det nykomponerade VSK-försvaret.

Dagens stora glädjeämne för VSK:s del var annars att vi fick se Emir Smajic i gammalt gott slag. I den här matchen spelade han precis på det sätt som vi alltid vetat att han kan spela. En stor och stark targetspelare som dessutom är snabb, vilket han visade gång på gång, inte minst i samband med målet. Hans mål var ren klass och han var den enda anfallsspelaren som orkade löpa hela matchen vilket gjorde honom till ett ständigt hot mot SFC:s försvar. Kul att se Emir tillbaks i VSK och vi utgår från att han spelade till sig en starttröja i nästa match i och med gårdagens insats.

Det märks att det är fler matcher i årets serie, spelarna i alla lagen är slutkörda och behöver semester. Det har märkts i VSK de senaste tre matcherna och vi såg det hos de andra topplagen igår. I Umeå orkade inte UFC försvara sin 2-0 ledning som man fick tidigt. Precis som med VSK spelade man bra fotboll i 15 min och ledde med 2-0, bara för att krokna och sen i halvlek nummer två bli helt mosade av Sollentuna som gjorde fyra mål och borde ha gjort två till. UFC tappade fokus och energi och orkade inte förvara sin ledning. På exakt samma sätt var det i Karlstad där CU ledde med två mål efter första halvlek men blev tillbakatryckta i andra av Arameiska som kvitterade i matchen sista minut. CU-spelarna är riktigt slitna nu. André Jernberg klev av uppvärmningen med känningar och äldre broder Jernberg utgick i matchens 50:e minut med samma typ av problem med bakre lårmuskeln. Även John Junior blev utbytt i 60:e minuten slutkörd.

Det ska bli skönt med semester nu för spelarna – en viktig uppgift kvar dock, att se till att vinna mot Karlslund. Spelarna och fansen får göra en sista kraftansträngning till kommande helg innan det blir vila några veckor och vi hoppas TAF tar det lugnt med dem i veckan så de hinner ladda batterierna ordentligt.

Vi kan konstatera att Kristijan Cosic inte spelat de två senaste matcherna i Arameiska och Stefan Batan spelade inte igår i Assyriskas förlustmatch mot BK Forward. Ingen av dem satt ens på bänken och ingen är rapporterad skadad vad vi vet. Är de likt Ranegie ute och testar vingarna på annat håll? Kristijan är på tok för bra för sitt lag och Stefan måste ju bara vara så less på att kasta bort sitt liv på ett så uselt lag som Assyriska visat sig vara.

Nu börjar Sillysäsongen på allvar – spännande tider att vänta

Facebook Comments