Dalkurd FF: Årsredovisningen i aktiebolaget lämnar frågetecken efter sig

Aktiebolag måste senast sista juli lämna in sina årsredovisningar till Bolagsverket. Detta gäller även de idrottsaktiebolag som är verksamma i landet. Bolagsverket publicerar årsredovisningarna vartefter de lägger in dem i sitt system. Tyvärr är trenden att allt fler bolag lämnar in sina årsredovisningar i sista stund, trots att det gäller verksamhetsåret innan och man har haft ett halvår på sig att få ihop siffrorna.

Detta gör att det tar relativt lång tid innan Bolagsverket hinner publicera årsredovisningarna, då alla kommer på en gång. Men nu har vi äntligen lagt vantarna på Dalkurd FF:s aktiebolags årsredovisning för 2018.

Här är några grunddata från årsredovisningen för 2018

Omsättning: 58.5 miljoner
Personalkost: 33.5 miljoner
Aktieägartillskott: 11 miljoner
Resultat före skatt: 7 miljoner
Eget kapital: 23 miljoner

Vad betyder då detta? Av siffrorna förstår vi att Dalkurd 2018 gjorde ett fantastiskt år, rent ekonomiskt. Man åkte förvisso ur Allsvenskan, men ekonomin gav anledning till några extravarv av dans runt granen i december 2018.

Som alla vet finansierade telecom-miljadären Junad Dalkurd fram till sommaren 2018. Sen bröts samarbetet och klubben tvingades paniksälja spelare för att ha till driften resten av året. Den aktionen lyckades över förväntan då man gjorde ett resultat på 7 miljoner. Man hade dessutom tillgångar, så när 2019 ringdes in disponerade man 23 miljoner i eget kapital. Det är en fantastiskt stor summa pengar i dessa sammanhang.

Med alla dessa pengar på kontot kan man undra varför Dalkurd i år valde strategin att ha en rekordtunn trupp, förstärkt med lånespelare istället för egna dito. Man kan också undra över klubbens beteende i sommarfönstret när man fortsatte att tunna ut truppen, genom att sälja av ytterligare två rutinerade spelare.

Det är något som inte stämmer. Med en så välfylld spargris borde man inte agerat så här. Pengar i en elitfotbollsförening ska rulla, på banken gör de ingen nytta.

Vi får gräva lite till i årsredovisningen för att se om det finns något intressant som kan förklara varför man agerade som man nu gjorde.

Här hittar vi något intressant. När vi kommer till avdelningen fordringar i årsredovisningen ser vi att klubben har nästan 19 miljoner i fordringar till någon eller några företag/personer. Någon eller några är helt enkelt skyldig klubben en himla massa pengar. Då förstår vi snabbt att det är dessa fordringar som i allt väsentligt bygger upp det egna kapitalet på 23 miljoner.

Fordringar är inte pengar på kontot utan mer av en skuldsedel i skrivbordslådan. Frågan är mer då hur säkra dessa fordringar är, kommer man få pengarna så man kan använda dem? Vissa problem tycks det ha varit på den punkten.

Vi ser att det står en fyra (4) i tabellen ovan, vilket indikerar att det finns en not skriven om fordringarna.

Av not 4 framkommer alltså att 13 av dessa 19 miljoner i fordringar har förfallit, dvs den som är skyldig Dalkurd pengar har inte betalat på förfallodatumet och inga pengar har synts till vid utgången av 2018 när verksamhetsåret avslutas och ska summeras.

Så vad kan vi dra för slutsatser av detta?

Dalkurds egna kapital på 23 miljoner består mestadels av fordringar som tycks osäkra, kommer man få in de här pengarna överhuvudtaget?

Klubben tycks delvis ha förstått detta då man inte satte sprätt på massa pengar man inte hade, vilket förklarar den tunna trupp som skapades under vintern.

Men man verkar inte helt ha kommit i mål då man sålde två av sina få truppspelare under sommaren, för att minska kostnaderna ytterligare. Klubben har medgivit att man har haft svårt att få in de här pengarna och att det så klart därmed påverkar likviditeten. Frågan är då hur mycket av fordringarna man fått in och vilka som är fortsatt osäkra eller såna, där man kanske måste ta till rättsliga åtgärder för att försöka driva in.

Svaret på detta vet bara klubben, men som vi rapporterat tidigare har det sedan i augusti florerat envisa rykten som säger att det fattas miljoner i Dalkurds ekonomi för i år. Summan anges till 5-6 miljoner, vilket förnekas av en klubbföreträdare som önskar vara anonym, men där våra källor säger att det visst stämmer.

Vi lär bli varse hur det ser ut ganska snart.

Det vi kan konstatera är att Dalkurds årsredovisning är luft när det kommer till det egna kapitalet. Klubben har inte varit i närheten av att ha som tillgång, de 23 miljonerna som finns upptagna i årsredovisningen.

Det verkar som klubbledningen chansat på att få in vissa av dessa fordringar under året och därmed beslutat sig för att dra på sig kostnader. De här kostnaderna har man nu inte täckning för, nu när betalningen från gäldenärerna tycks utebli.

Hur klubben ska lösa sin ekonomiska situation är skrivet i stjärnorna.

Man kan förresten ha synpunkter på hur årsredovisningen upprättats.

Årsredovisningen är ytterst knapphändig. Det finns ingen uppdelning av intäkterna till exempel, vilket är kotym. Dalkurd har redovisat sitt AB sedan 2016 och har under tidigare år prydligt i en not särredovisat hur de olika intäkterna ser ut. 2018 när man har exceptionellt höga intäkter kontra kostnader, väljer man att inte spalta upp dessa. Varför då undrar vi, vill man dölja något?

Intressantast för oss utanförstående är förstås hur de underlag som styrker fordringarna på 18 miljoner ser ut. Dessa underlag ska klubben presentera för revisorn som ska göra en bedömning om de är sanna och rimliga fordringar och vilken osäkerhet som finns i att få in pengarna. Här gör revisorn bedömningen att det finns tillräckliga underlag.

Så här i efterhand kan vem som helst se att det har varit felaktiga bedömningar. Har klubben fört fram underlag som inte är korrekta till revisorn, eller har klubben och revisorn bara gjort dåliga bedömningar?

Man kan också undra varför aktiebolaget hade sin årsstämma så tidigt som 28 januari i år. Varför denna hets? Revisorn kan ju precis bara ha hunnit gått igenom allt och avge en revisionsberättelse till den 28:e. Faktum är att det är rent märkligt att avge en revisionsberättelse så nära föregående förvaltningsår, när not 4 medger att fordringar på 13M har förfallit. Varför inte vänta och göra en säkrare bedömning av läget runt fordringarna längre fram. På så sätt kan man känna sig mer trygg med hur ekonomin utvecklar sig i början på året. Årsredovisningen ska som sagt vara inne sista juli, så någon panik är det ju inte. Som exempel kan vi nämna att ÖFK hade sitt bokslut i AB:t reviderat den 3:e mars i år.

Av någon anledning ville Dalkurd få årsstämman ur världen så fort som det bara var praktiskt möjligt, man kallade till mötet den 7:e januari, bara en vecka efter att verksamhetsåret avslutats.

Den knappa tiden verkar också ha inneburit att man inte hunnit skriva en ordentlig verksamhetsberättelse över 2018. Den som nu finns är nästan löjligt rapsodisk och står i bjärt kontrast mot de verksamhetsberättelser klubben producerat tidigare år i sina årsredovisningar.

Trots stressen i början av året väljer klubben, lite paradoxalt, att vänta med att skicka in årsredovisningen till precis innan deadline i juli. Den var ju färdig och godkänd för inskickade 28:e januari.

Man kan faktiskt undra varför klubben agerar som man gör.

Nu får vi avvakta och se hur det går med ekonomin i aktiebolaget. Om ryktena stämmer rörande behovet av kapital, sitter klubben tufft till. Då blir det till att sälja av stora delar av truppen för att få in nödvändiga pengar, och frågan är om ens det räcker.

I det här scenariot hovrar konkurshotet över klubben hela det här året och en bra bit in i nästa, tills man fått ordning på kostnaderna och avpassat dem till intäkterna.

Som vanligt får vi konstatera att det vore bättre för klubben att kommunicera med omvärlden runt sin situation, oavsett vad den är. Nu tolkas bara tystnaden som att läget är väldigt allvarligt och att klubben av okända anledningar inte vill kommunicera detta till omvärlden.

______________________________________________________________________________

Här kan du läsa vår genomgång av klubbens ekonomi och allmänna läget.

Facebook Comments