Analys: VSK Fotboll måste utveckla anfallsspelet

VSK Fotboll har just lagt sin första Superettasäsong bakom sig på ett antal år. Även om klubben hamnade på en tabellplacering som är fullt godkänd, finns det flera saker i spelet som kan lyftas fram där en förbättring måste ske för att laget och klubben ska kunna börja sikta uppåt i tabellen till nästa år.

En av dessa saker är lagets anfallsspel. Förvisso gjorde laget 41 mål totalt i serien, vilket får anses godkänt, men heller inte mer. Sex av målen gjordes i en och samma match, vilket gör att i övriga 29 matcher gjordes 35 mål. Det är bara drygt ett per match och är lite för lite för att det ska finnas marginaler att ta de poäng som behövs för att kunna komma högre i tabellen.

VSKs anfallsspel har präglats av tre saker under säsongen

  • Omställningar
  • Anfall på högerkanten
  • Oförmåga att som bollförande bryta igenom och göra mål

Som nykomling är det alltid så att man får räkna med att bli tillbakapressade och lita till omställningar för att skapa målchanser. VSK har erkänt skickliga omställningsspelare och kunde mycket väl använt det vapnet betydligt oftare och mer konsekvent. Norrby var det lag som var seriens experter på detta och firade stora triumfer med sin taktik.

Istället ville tränare Gabrielsson använda sig av possessionspel där VSK genom att hålla bollen skulle kunna jobba sig fram till målchanser. Den taktiken misslyckades gång på gång. Det var helt enkelt så att laget inte hade den kapaciteten att bryta igenom samlade motståndarförsvar särskilt ofta och det hände extremt sällan att VSK lyckades göra mål i dessa situationer.

Filip Tronêt har systematiskt under säsongen varit VSKs farligaste anfallsvapen och väldigt mycket av VSKs anfallsspel har gått genom honom. Det har ofta varit lyckosamt men lika ofta har spelet låst sig i anfallsläget då motståndarna lyckats plocka bort Filip ur spelet och laget tycks inte haft några alternativ.

Vi har gått igenom VSKs samtliga 41 mål och kategoriserat dem utifrån hur de uppstod, här är hur det såg ut.

Tjugoen mål (21) är frukten av anfall på högerkanten som leder fram till avslut från den sidan, som sedan blir mål. Enligt samma kategorisering är det sex (6) mål som kommer till från vänsterkanten. Laget gör vidare fyra (4) straffmål, tre (3) hörnmål, tre (3) på skott från distans samt fyra (4) på annat sätt.

Det blir förstås uppenbart att laget i stor utsträckning förlitar sig på att Filip ska fixa fram lägen via högerkanten när man går till anfall. Simon Johansson som ofta är den som startar anfallen tenderar att dra sig till höger för att spela Filip och understödja. Mycket hänger på att dessa två hittar varandra i anfallsuppbyggnaden.

Naturligtvis har våra motståndare läst detta och ser till att försöka skapa motmedel mot denna taktik. Ibland har de lyckats väldigt väl och helt fått stopp på högerkantsanfallen. När så skett har VSK inte haft något riktigt bra alternativ att hitta fram till avslut. Vi kan alla minnas många matcher i år där motståndarna låst vårt possessionspel och bara väntat ut misstag från vår sida, för att gå på omställning.

Som målkategoriseringen antyder har VSK inte förmått använda sin vänstersida till anfallsspel alls på samma sätt som den högra. Det är säkert ett medvetet val men har också gjort att laget har haft få anfallsvägar att jobba med i många matcher.

Vi såg tydligt när Filip var borta i de sista matcherna hur farlig vänstersidan kan vara när Emil Skogh gjorde 4 mål på tre matcher från sin vänsterposition. VSK kan uppenbart anfalla på vänstersidan och skapa mållägen och mål.

Till nästa säsong är det viktigt att utveckla anfallsspelet så att det blir mindre lättläst för motståndarna. Båda kanterna måste vara i spel med en jämnare fördelning av hur bollarna passas ut på kanterna. Vidare måste Simon Johansson också driva boll mot vänsterkanten oftare och erbjuda samma understöd som han gör på högerkanten, då har anfallsförsöken från vänster samma chans att lyckas.

Vidare måste vi få till att laget kan ta djupledslöpningar också centralt för att komma förbi mittbackarna. Detta har varit ett riktigt sorgebarn under säsongen då väldigt få anfall har lett fram till centrala avslut i boxen.

Utan de här sätten att jobba i anfallsspelet kommer vi få svårt att göra de 5-10 extra målen som behövs för att ta klivet mot toppskiktet i tabellen.

Några övriga reflektioner över VSK Fotbolls anfallsspel

  • VSK lyckas inte göra ett enda frisparksmål gångna säsongen. Det är direkt dåligt och vi behöver ha en frisparksskytt som faktiskt kan få bollen på mål.
  • Totalt är 5 mål gjorda på fasta situationer. Idealt är det fler än så. Det är vad David Engström själv brukar få till per säsong på fasta situationer. Tur då att han spelar i VSK nästa år men detta faktum är också ett underbetyg till VSKs spel vid fasta situationer i år. Man måste kunna krama ur några mål till ur dessa lägen, utan en Davva i laget.
  • Ungefär 12 av VSKs mål görs i omställningar. Det är bra och är ofta otroligt snyggt gjorda mål. Den typen av mål har en extra negativ effekt på motståndarna. Till nästa år måste den här förmågan utvecklas ytterligare. Vi såg i de sista matcherna att Filip inte behöver vara på plan för att det ska lyckas. En sån som Emil Skogh visade sig vara en lika effektiv avslutare.
  • VSKs behöver göra en värvning till mittfältet som ökar förmågan där att variera spelet och pulsera tempot bättre i anfallen. I år har vi inte lyckats med att skapa den variation som behövs för att göra fler mål.

Facebook Comments