Superettan: Reflektioner omgång 7

Omgångens tränarspark: Lågoddsaren Korosh Hatami, fick på måndagsförmiddagen meddelande från klubbledningen att han satt sin sista potatis som tränare i Syrianska FC. Också assisterande tränare Tony Andersson lämnar sin post och klubben står nu helt utan tränare. I fjol fick tränaren Eddie Demir kicken efter fem omgångar. Tålamodet har växt en liten aning hos de ansvariga, får man väl ändå säga. Men visst är det lite märkligt ändå. Klubben har 30 spelare från världens alla hörn som ska bli till ett lag. Det är en rejäl utmaning för vilken tränare som helst. Resultaten kan näppeligen skyllas på Hatami, det är ju inte han som är ansvarig för alla värvningar. Kanske vore läge för lite självkritik i klubbens styrelse. Det är ju inte så att man ger tränarna de bästa förutsättningarna för att lyckas.

Frågan är nu vem som leder laget på torsdag i bortamatchen mot VSK? Stalltipset är väl Mattias Genc som var assisterande tränare stora delar av förra säsongen och som fick hoppa in i enstaka matcher och leda laget.

Cirkus Syrianska rullar vidare mot… ja… vart ska det här ta vägen?

Supportrarna drömmer om att Özcan Melkemichel ska återvända till fadershuset. Om han har något självbevarelsedrift håller han sig långt borta från klubben som tycks anstränga sig så mycket man bara kan för att bli impopulär bland egna och andra klubbars supportrar.

Omgångens laguttagning: Visst, man kan definitivt fundera på hur Hatami plockat ut laget i de senaste omgångarna. I matchen mot Mjällby återfanns anfallaren Andy Stadler som vänsterback. Det är oklart för oss vilka meriter han har som gjorde honom till den mest lämpade för det uppdraget i jättetruppen på trettio spelare. Samma sak förra omgången när Stefan Ilic startade på samma position, dvs den offensive mittfältaren. Klubben kanske tröttnade på märkliga laguttagningar och kickade Hatami, vem vet. Som vanligt kommunicerar klubben ingenting med omvärlden.

Omgångens publiksiffra: Vi har länge varit frågande inför hur Östers IF räknar sin publik. I serien så här långt har man rapporterat publik på runt 2 000 personer. När man ser tv-bilderna drabbas man av en viss skepsis till dessa siffror. Men vi har varit osäkra då man inte ser läktaren där kameran står.

I Östers match mot VSK var vi på plats och vi blev närmast chockade över hur lite publik Öster har på sina hemmamatcher. Den officiella publiksiffran meddelades till 1 862.

Nu kunde ju alla som var där se att det absolut inte var så mycket folk på arenan, snarare hälften, max. Det väcker frågan hur Öster räknar sin publik. Har man fått ångest och gör som i ishockeyn och räknar alla sålda årskort, friplåtar man delat ut osv, vakter, funktionärer, spelare mm i publiksiffran?

Oavsett hur man räknar är det tragiskt att man lämnat fotbollens traditionella sätt att räkna publik, dvs folk som på plats på arenan. Att man räknar vakter och funktionärer är väl ok, de är ju iaf där. Men att räkna sålda kort och utdelade friplåtar är ju närmast patetiskt och frågan är vad syftet är med det och vem det är man försöker lura?

Ja – vi trodde faktiskt bättre om Öster, tråkigt att klubben fallit i den här gropen. Har man väl börjat ljuga är det så klart svårt att sluta och börja räkna på det traditionella sättet igen. Hoppet finns dock kvar att klubben kan hitta en ny väg framåt och sluta larva sig med fejksiffror när man räknar sin publik.

Ja, om ni inte tror oss så varsågod att räkna själva. På bortaläktaren därifrån korten är tagna finns femtio personer inklusive vakter. Som framgår av bilderna är de tagna precis innan matchstart.

Omgångens ställningstagande: Som Fotboll Direkt rapporterar här skänker AIK 10 kr av varje såld biljett till nästa hemmamatch mot Falkenberg direkt till AIK Tifo. Klubben tar ställning för en levande läktarkultur där tifon är ett viktigt inslag.

Vi tycker det är en bra markering från klubbens sida vad supportrarna med sitt engagemang betyder för klubben. Det kanske vore läge att fler klubbar gjorde något liknande för att i vart fall symboliskt markera att man värnar om sina supportrar i den allt frostigare klimat som nu råder mellan supportrar och polismaktens senaste påhitt för att trycka ned läkarkulturens uttrycksformer.

Facebook Comments