A true love story – Östers IF och Växjö kommun

Härförleden, efter matchen mellan Östers IF och Trelleborgs FF, som slutade med förlust för hemmalaget, var det många upprörda känslor bland hemmalagets supportrar (East Front). Det går att förstå dem, laget spelade kanske inte allt för dåligt men man brände många lägen och slarvet i försvarsspelet var stundtals hårresande. Förlusten var odiskutabel, trots att Öster kom till många fler målchanser.

East Fronts eget forum svämmade över av arga och bittra kommentarer. Den då impopuläre tränaren Järdler fick sina fiskar varma (han fick senare sparken), så också en radda spelare som enligt forumet inte hade rosat hybridgräset på arenan med sina prestationer, denna sommarkväll.

Anno-redaktionen följer alla supporterforum, hela tiden, för att få information och lära oss mer om våra motståndare. Efter den här matchen var det särskilt en kommentar vars innehåll fick oss att haja till.

Den lät så här:

”Jag har fått nog!!! Denna jävla föreningen hade fan inte funnits om Växjö kommun inte investerat så jävla mycket pengar i skiten”. 

För oss som tillhör en förening vars kommun snarast ser med ett avmätt ointresse på vad som händer i klubben och dess väl och ve, är så klart ett sånt här uttalande intressant att fundera kring och framförallt att få veta mer om.

Är det alltså på det viset att Växjö kommun så till den grad stöttar Östers IF ekonomiskt att klubben inte ens skulle existera om det allmännas penningströsslande hand inte funnits där och hållit föreningen om ryggen?

Sagt och gjort, redaktörn sparkade liv i en semestergroggande grävreporter som fick i uppdrag att ta reda på om det finns någon sanning i denna bittra kommentar, fälld av en frustrerad supporter.

Friskrivningsklausul

Vi inleder med att säga att vi inte har någon större kunskap om Östers IF som förening och dess snart 90-åriga historia. Vi har heller inga ambitioner att försöka ge en heltäckande bild av klubben och dess aktiviteter, allt detta kan andra göra så mycket bättre. Vårt syfte är bara att försöka besvara ovan ställda fråga.

Informationsinhämtandet har skett via dokument, reportage och redovisningar som finns fritt tillgängliga via nätet.

Det är säkert så att det blivit något fel i våra sammanställningar eller att vi för resonemang som blir konstiga för att vi inte har förstått eller tagit fasta på fel saker. Vi ber om ursäkt redan nu för detta nu och önskar att bättre vetande korrigerar oss.

Växjö kommun och idrotten

Låt oss direkt slå fast att man i Växjö kommun rimligen måste vara en av de mest idrottstillvända kommuner som existerar i vårt avlånga land. Man har plöjt ned hundratals och åter hundratals miljoner för att stötta stadens idrottsklubbar med arenor och faciliteter.

Senaste exemplet är när Åby/Tjureda i vintras tog steget upp i bandyns elitserie. Knappt hade skumpan runnit ur flaskorna och ned i segerrusiga bandystrupar förrän kommunen skred till verket och beslutade att i rekordfart bygga en inomhushall till den lilla klubben. Hallen ska stå klar till oktober och årets seriespel. Kostnad 50 miljoner och en kapacitet på 1 500 åskådare. Klubben betalar 0 kronor, kommunen finansierar det hela med lån.

Fantastiskt! Lika fantastiskt är att kommunen gjort exakt samma sak fast i mycket större skala tidigare, med de mer välkända föreningarna i staden. 2009 beslutade kommunfullmäktige att anlägga den så kallade Arenastaden, ett område i Växjö där nya idrottsanläggningar skulle uppföras blandat med vanlig bebyggelse.

2010 skriver så kommunen avtal med Östers IF (fotboll) Lakers (hockey) IFK Växjö (friidrott) Vipers (innebandy) om att uppföra nya arenor/faciliteter åt klubbarna. Dealen är att kommunen lånar ut pengar till föreningarna (genom att ta egna lån), klubbarna bygger sina arenor som man sen äger och amorterar på skulden till kommunen.

Det här är ju en fantastisk deal i sig. Klubbarna får själva designa och bestämma hur arenorna ska se ut, kommunen står för all typ av finansiell risk vid igångsättandet och för all evighet, eller i vart fall tills de är färdigamorterade om ca 50 år (vår beräkning).

Kommunen upptar lån på knappa 600 miljoner som man sen langar över till klubbarna och så får de sätta igång att bygga.

För Östers IF:s del så väljer man att bygga Sveriges kanske finaste arena med en kapacitet på 12 000 personer. Arenan byggs i UEFA-status klass 3 för att motsvara deras krav för vissa internationella matcher samt Svenska Fotbollsförbundet krav för spel i högsta serien. Namnrättigheten säljer man till Myresjöhus för okänd summa med avtal fram till utgången av 2019.

Med en kostnad på drygt 200 miljoner speglar så klart arenans utformning och storlek Östers IF:s ambitioner om att bli ett Allsvenskt lag med siktet inställt på Europaspel.

Östers IF och Växjö kommun

En ny fin arena på plats som klubben äger (nåja, kreditgivaren kommunen är väl fortfarande den moraliska ägaren). Men den måste ju skötas om också och det är ingen billig historia. Men Växjö kommun vet råd även för detta problem. Man skriver driftsavtal med klubbarna där man uppdrar till dem att sköta driften av anläggningarna. Avtalet gäller från 2012 till utgången av 2019. För Östers del innebär det att man tilldelas att sköta om ”Myran”, Värendsvallen och den gamla Tipshallen. I uppdraget ingår service åt användare och mindre reparationer samt förstås skötsel av själva anläggningen (gräs, städning etc).

För att minska kostnaderna för klubbarna bestämmer kommunen att all mark runt anläggningarna klassas som allmän mark och faller därför under kommunalt skötselansvar. Dit räknas snöröjning, parkskötsel mm. Man är dock inte sämre än att man ger uppdraget till Östers helägda aktiebolag Östers Arena AB som hanterar eventen på Myran, att sköta om skötseln av det som kallas ”mellanområden”. Det innebär att fyra vaktmästare byter anställning till Östers privatägda AB från kommunen.

För att sköta om anläggningarna erhåller årligen Östers IF enligt avtal 12.5 miljoner kronor från kommunen. Dessa pengar betalas ut till ett annat av Östers IF helägt aktiebolag – Fotbollsfastigheter i Växjö AB.

Utöver detta betalar också kommunen ut 1 miljon kronor årligen enligt samma avtal. Det är hyra för 500 arenatimmar à 2000 kr timmen som kommunen tänkt nyttja Myran så att skolbarn och andra medborgare i kommunen kan få spela fotboll på en fin gräsplan. Lite märkligt är att avtalet är formulerat så att ÖIF äger rätt att fakturera hela beloppet, oavsett om kommunen nyttjar timmarna eller inte. Sålunda skickar bolaget Fotbollsfastigheter i Växjö AB en faktura varje kvartal på 250 000 kr till kommunen.

Hittills har kommunen inte något av avtalsåren utnyttjat mer än 70 av dessa timmar, dvs max 15% av tiden. Den här miljonen får nog kategoriseras som mer eller mindre en gåva till Öster från skattebetalarna i Växjö, då klubbens motprestationer är minimala.

Lokal media har ifrågasatt kommunens generositet mot klubben. I en intervju 2015 försvarar kommunstyrelsens ordförande Bo Frank förfarandet med att ”Fullföljer vi inte avtalet faller Öster och arenastadsbolaget går i konkurs”. Det kanske säger lite om problematiken med hela detta upplägg, men mer om detta senare.

2016 hamnar avtalet mellan Öster och kommunen i blåsväder igen. Det är tankesmedjan Konkurrenskommissionen som menar att kommunen gett ut driftsavtalet över arenorna till Öster utan offentlig upphandling.

Kommunen tar åt sig av kritiken och 2016 när driftsavtalet med Östers Arena AB går ut gällande skötsel av mellanområderna, genomför kommunen en offentlig upphandling. Den vinns av Peab som förutom snöskottning och parkskötsel också ska krita planen på Myran och klippa gräset, en aktivitet som normalt tillfaller Östers Fastighetsbolag då det är skötsel av anläggningarna, enligt det andra avtalet.

I vilket fall fall vägrar Peab att låta vaktmästarna i Östers Arena AB få anställning hos sig, då man redan har personal och man menar att deras arbetsuppgifter inte är de samma som tidigare. De varslas därför om uppsägning.

Eftersom Peab också utför uppgifter på arenan som vaktmästarna utfört tidigare (kritning, klippning) samt att kommunen övertar bokningsförfarandet, finns det heller inget jobb för vaktmästarna i Östers Arena AB. De blir sålunda utan jobb och Öster har hastigt och lustigt blivit av med en årlig lönekostnad på 1-2 miljoner.

Det är inte utan att man anar en uggla i mossen här. Avtalet mellan Peab och kommunen är flerårigt, men att krita linjerna och klippa gräset på Myran ska bara Peab göra första året. Varför då undrar man? Det luktar en hel del konstruktion av det här avtalet för att möjliggöra uppsägning av personal som kostar Öster stora summor varje år.

Stöd för den teorin finns i att kommunen som sagt tar över bokningen av Myran, vilket vaktmästarna skötte. Vill man idag hyra Myran som klubb får man åka 6 km till en kommunal anläggning för att hämta passerkort. På Myran finns ingen personal på dagtid, arenan är helt övergiven, vilket så klart är en kostnadsbesparing för Öster, men till förfång för servicenivån och övriga nyttjares välfärd.

Kommunen låter alltså skattebetalarna stå för servicekostnaderna på Myran via en kommunal inrättning, något som så klart Östers IF har att sköta som ägare av anläggningen.

Den kommunala kärleken för Östers IF slutar inte här, om någon nu trodde det. Redan 2014 när klubben spelade i Div 1 gick kommunen in med två extra miljoner i driftsbidrag för att rädda klubben och avtalet. Kom ihåg, om Östers Fastighetsbolag konkar står kommunen med en jättearena värd hundratals miljoner, som man inte vill ha.

Helt nyligen har man på nytt varit kreativa i att hitta sätt att få kommunala pengar att hamna i Östers fickor. Inför säsongen 2017 beviljade kultur- och fritidsnämnden ett extra bidrag till Växjö DFF på 150 000 kronor. Tanken var att pengarna skulle ges till Östers IF:s Arenabolag som hyra för att damklubben skulle kunna träna och spela match på Myran.

Några ögonbryn åkte upp även i det idrottskramande Växjö, över förfarandet. Lokala media ifrågasatte varför Östers IF ska ha betalt två gånger för att hyra ut Myran till andra klubbar. Som nämnts tidigare har kommunen inte på något sätt använt de 500 timmar man betalar för årligen och nu ger man alltså en annan klubb pengar att betala direkt till Öster för att hyra Myran. Märkligt kan tyckas.

Till sist så meddelade Öster i slutet av 2017 att man avsåg att anlägga hybridgräs på Myran. Anledningen är kanske inte helt glasklar. Från kommunens sida säger man att man går in med bidrag för att finansiera det här eftersom kommunen tycker det är viktigt, enligt Jessica Råhlin, Fritidschef på Växjö Kommun. Vad som tydligen är viktigt är att man vill öka nyttjandegraden på arenan, något som då med befintligt gräs inte skulle vara möjligt.

Återigen går det inte att slå bort misstanken om vackra ord och att kommunen hostar upp 6.5 miljoner som kalaset kostar, bara för att Öster ber om det. För hur man nu än räknar på nyttjandegrader osv, kommunen har inte kunnat ge bort/sålt sina timmar på arenan som man haft tillgängliga i 5 år innan hybridgräset hamnade på tapeten.

Befintlig gräsmatta måste ju ha tålt den tänkta belastningen. Nu utökar man kapaciteten rejält, frågan är bara vem som ska nyttja anläggningen, förutom då Östers IF? Och hur det än är, vore det frågan om kapacitet kunde man ju anlagt en konstgräsmatta som tål i princip hur mycket slitage som helst, men nej, där låter fritidschef Råhlin meddela att det minsann inte är aktuellt, så nära gräs som möjligt ska det vara, enligt kommunens finstämda smak för fotbollsplaners beskaffenhet.

Ekonomin i Östers IF

Om vi då går över och tittar på Östers IF och hur deras ekonomi ser ut med deras nya arena och vad driftsavtalet med kommunen i praktiken innebär. När vi fortsättningsvis säger Östers IF menar vi alltså koncernen med den ideella föreningen och de två helägda aktiebolagen.

Nedan ser vi kostnader, exklusive spelarförvärv, i koncernen som funnits mellan 2010 – 2018. Siffrorna är omräknade till 2017 års penningvärde (utom 2018), för att öka jämförbarheten.

Vi kan se att innan avtalet med kommunen träder ikraft 2012 har klubben (ideella föreningen) kostnader på runt 20 miljoner kronor. Det är svårt att få fram siffror för den ideella föreningen utan årsredovisningar, men vi vet att man 2014 omsatte 24 miljoner och 2017 26.8, men då ingår en extraordinär intäkt på 3.6 miljoner i spelarförsäljningar i siffran för 2017.

2010 19.95
2011 22.34
2012 34.76
2014 33.91
2015 32.18
2016 34.61
2017 37.40
2018 34.60

Den ideella föreningens ekonomi som hanterar kostnader för klubbens idrottsliga verksamhet tycks inte ha förändrats särskilt mycket under åren sedan 2012 då arenan stod färdig. Kostnader/omsättning ligger runt dryga 20 miljoner, vilket indikerar att man har reell ekonomi för att vara ett mittenlag/övre halvan lag i Superettan.

Övriga kostnader i koncernen är relaterade till direkta kostnader för att utföra driften av arenorna och de finansiella kostnaderna (räntor/amorteringar) man har för arenan.

Varje år ska Östers IF betala kommunen dryga 5 miljoner i amortering på det lån på 200 miljoner kronor som man har för Myran. Frågan är då hur man har råd med detta i en ekonomi som i praktiken innefattar, intäkter via avtalet med kommunen, ca 3 miljoner i intäkter via arenabolaget, sedvanlig sponsring och spelarförsäljningar?

Svaret tycks vi få i nedanstående graf som är ett utsnitt från årsredovisningar presenterade på Allabolag.se rörande Fotbollsfastigheter i Växjö AB, där alltså driftsavtalet med kommunen finns samt är det bolag som äger arenan.

Utsnitt av redovisning av årsbokslut för bolaget Fotbollsfastigheter i Växjö AB från Allabolag.se

I stapeldiagrammet kan vi se de blå staplarna som anger omsättningen i bolaget. Klubben får varje år in 13.5 miljoner från kommunen som ska användas till att sköta om de tre arenorna man ansvarar för. I resultaträkningen kan vi se rörelseresultatet (EBIT). Den siffran är helt enkelt när man tar intäkterna från kommunen och drar av de direkta kostnaderna man har för att utföra sitt driftsansvar. Kvar då före finansiella kostnader har de sista tre åren blivit mellan 5.7 och 7.3 miljoner årligen. Med andra ord har Öster bara använt hälften av pengarna man får från kommunen till att utföra sitt driftsuppdrag.

Vart tar då resten vägen? Det framgår av nästa rad. Resultat efter finansnetto innebär att man tar finansiella intäkter och drar av de finansiella kostnaderna företaget har (tex lån). Då sjunker resultatet direkt till mellan 1-3.7 miljoner årligen. Frågan är då vad för finansiella kostnader Fotbollsfastigheter i Växjö AB har?

Jo, så klart, räntor och amorteringar för arenan till Växjö kommun.

Det verkar alltså inte bättre än att man tar kommunens driftsbidragspengar och betalar tillbaka det man är skyldig kommunen i form av räntor och amorteringar på lånet för arenan.

I praktiken en rundgång på pengar och skattebetalarna i Växjö är de som i slutändan står för hela kalaset. Östers IF är sakta men säkert på väg att få en jättearena helt gratis av skattebetalarna i Växjö.

Ingenting av detta är förstås olagligt på något sätt, alla följer ingångna avtal som klubbats i kommunfullmäktige. Men kanske lämnar förfarandet en fadd smak i munnen hos en del av invånarna i Växjö som möjligen tycker att skattepengarna kan användas bättre än att ge bort en fotbollsarena för 200 miljoner kronor till en av fotbollsklubbarna i staden.

Svaret på frågan

Efter denna något mastiga genomgång kan vi så äntligen svara på vår ursprungliga fråga, hade Östers IF ens funnits om det inte vore för kommunens osvikliga vilja att regna pengar på klubben?

Svaret är givet som ni förstår, men det innehåller också en liten knorr.

Östers IF har överlevt utan nuvarande kommunkramande i många år och skulle så klart existera även om Växjö kommun skulle vara mer kommuntypiskt i sitt förhållningssätt till idrottsföreningar.

Östers ideella förening där den idrottsliga verksamheten finns är en välskött förening med många och engagerade medlemmar. Klubben har stark uppbackning av lokala näringslivet och det finns till och med ett investmentbolag som stoppar in pengar i klubben med motprestation i framtida spelarförsäljningar, som enda möjliga framtida betalning.

Så ja, Östers IF skulle finnas och ha ungefär samma sportsliga förutsättningar man har nu att klättra i seriesystemet. Med den ideella föreningens omsättning ska man kunna vara ett lag för övre halvan i Superettan, det är vad 20+ miljoner räcker till i praktiken.

Framtiden

Att klubben äger en arena för 200 miljoner och har skulder på 190 M är en ekonomisk gökunge i Östers bo nu och för två generationer framåt. Förvisso är det kommunen som står för all ekonomisk risk men avtalet med kommunen går ut vid årsskiftet och måste nu förhandlas om. Den här gången kommer inte kommunen undan kravet på en offentlig upphandling av driften för de tre arenorna. Börjar man trixa blir man bara dragen inför domstol.

Kommunen kommer inte lika enkelt med början 2020 att kunna ge Öster pengar att betala tillbaka lånen till kommunen. Man måste hitta ett annat sätt att få över pengar till klubben. Den ideella föreningen har ingen ekonomisk möjlighet att bära amorteringar på 5 miljoner varje år inom ramen för sin verksamhet, med mindre än att man ger upp ambitionen på att tillhöra elitfotbollen.

Det är ur detta sken man ska se kommunens bredvillighet att betala en hybridgräsmatta till klubben. De vet vad som komma skall och sättet att hjälpa klubben är att försöka ge dem så bra förutsättningar som möjligt att tjäna egna pengar på sin jätteinvestering. I det här fallet då att hyra ut tid på Myran till andra föreningar. En hybridgräsmatta ökar dessa möjligheter ordentligt.

Nu är det förstås väldigt osäkert och till och med osannolikt att Öster kommer tjäna några större pengar på att hyra ut sin arena till andra klubbar. Det är få som har råd att betala vad det kostar och det kanske får bli som för Växjö DFF att kommunen får ge bidrag så de har råd att hyra in sig på Myran.

Öster behöver nog inte vara oroliga, kommunen kommer att hitta ett sätt att se till att klubben får de pengar som behövs. Nu handlar det inte längre om godhet från kommunen utan om att inte hamna i problem som man inte vill ha. Om Öster hamnar på ekonomiskt obestånd står kommunen där med en jättearena som man inte vill äga. Faktum är att man mer eller mindre tvingade alla klubbarna utom Lakers till den här lösningen. Hockeyn ville äga sin arena, övriga lät sig övertalas. Nu måste kommunen se till att det här fungerar kommande 40-50 år.

Vad har vi lärt oss?

Den viktigaste läxan är att en klubb som årligen omsätter 20 miljoner inte ska ha skulder på 200 miljoner. Det är ett alldeles för stort lån, även med generösa lånevillkor och amorteringsplaner. Det är helt enkelt för mycket pengar varje år som ska betalas tillbaka och man exponerar klubben för en mängd ekonomiska risker under generationer, som det tar att betala tillbaka lånen.

Den andra stora läxan är att det är farligt att få hybris när det helt plötsligt finns nästan gratis pengar att låna av en kommun som vill att man ska äga en fin arena. Klubbens ledning valde att bygga en arena för 12 000 personer. Den är förstås alldeles för stor för klubbens behov. En vanlig match i serielunken är det kanske drygt 1000 personer på plats*. Istället för att ge en fin inramning till matchen känns den öde arenan mer som ett mausoleum över klubbens brustna ambitioner om storfotboll och Europaspel.

När man tvingas spänna upp stora reklamvepor för att täcka hela läktarsektioner för att det inte ska kännas så ödsligt, ja, då förstår man att det har blivit fel.

*klubben tycks systematiskt försköna publiksiffrorna. Vi kan förstås bara säkert säga hur det var när VSK spelade på Myran och vi var där och fotade hela arenan och räknade folk på plats i efterhand. ÖIF angav drygt 1900 i publiken. Sanningen var hälften och då räknar vi med spelare och funktionärer.

En tredje läxa som Öster har fått upptäcka och som man även kommer få fortsätta att upptäcka är att en facilitet sällan används av någon annan än den som den byggs för. Det vill säga, Öster kan inte påräkna sig några större intäkter från hyresgäster som använder arenan i framtiden. Tvivelsutan kommer intäkterna att öka, men inte i den omfattning Öster och ffa kommunen vill och önskar.

Allt är dock inte bara elände. Driftsavtalet med kommunen har gjort att klubben genom åren kunnat lägga undan pengar i eget kapital och i obeskattade reserver i Fastighetsbolaget. Se bild nedan.

Eget kapital och skulder i Fotbollsfastigheter i Växjö AB 2015-17

Bilden visar att det egna kapitalet i bolaget är 4.5 miljoner varje år mellan 2015-17. Det är alltså pengar som blivit över i bolaget när man utfört jobbet man ska och när man betalat räntor och amorterat på lånet till kommunen. Även om det egna kapitalet inte ökar så gör de obeskattade reserverna det. Vilket är pengar som blivit över men som man inte tar med i bokföringen som intäkter då man avser att spara dem som reservkapital för framtida dåliga tider. Totalt har klubben i sin koncern (2017) 11 miljoner i likvida medel. Det är viktigt då det är klubbens reservpengar som räddar elitlicensen när man låter den ideella föreningen gå back, vilket sker nästan varje år.

Som vi ser har också klubben nästan 190 miljoner i skulder och resan är lång innan man är skuldfri. Nu väntar 40 år av osäkerhet om hur denna skuld ska hanteras och ses till att försvinna. Det är inte bara sportsligt det är osäkert i Öster just nu, utan även ekonomiskt. Ingen kan svara på hur det blir 2020 med nya avtal, än mindre hur det kommer se ut i framtiden om ett decennium eller två. Fortsättning lär följa och Öster får som andra före dem konstatera att äga arenor som liten klubb är förenat med stora chanstagningar.

Källor

Ernst & Youngs revisionsrapport från 2014 gällande Arenastaden och avtalen mellan kommunen och idrottsföreningarna
https://docplayer.se/4329655-Revisionsrapport-1-2014-genomford-pa-uppdrag-av-revisorerna-januari-2014-vaxjo-kommun-granskning-av-arenastaden.html

Reportage om kommunen som betalar för 500 timmar på Myran varje år som inte utnyttjas
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=6169020

Reportage om dubbla betalningar från kommunen för att hyra Myran
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=6685153

Om hybridgräs för att öka nyttjandegraden

http://www.svenskelitfotboll.se/oster-satsar-pa-hybridgras-och-far-hjalp-av-kommunen/

Kritik mot driftsavtalet – strider mot upphandlingsreglerna

Vaktmästare får sparken
https://fastighetsfolket.se/2017/11/21/vaktmastare-i-vaxjo-forlorar-jobben-nar-peab-tar-over-kommunala-arenor-obemannade/

Nytt avtal med kommunen

Pengar till hybridgräs

http://www.mynewsdesk.com/se/vaxjo_kommun/pressreleases/oeverenskommelse-mellan-vaexjoe-kommun-och-fotbollsfastigheter-i-vaexjoe-ab-om-utveckling-av-myresjoehus-arena-2231844

Uppsats om Arenastaden utifrån ett investeringsperspektiv

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:841995/FULLTEXT01.pdf

Uppsats – allmänt om processen av arenastaden

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:727835/FULLTEXT01.pdf

Facebook Comments