VSK Fotbolls ekonomiska historia – åren 1996-2014 – Del I – den första ekonomiska krisen

Hej och välkomna till VSK SWISH senaste bloggalster. I tre kommande delar tar vi upp och vrider och vänder på VSK Fotbolls utveckling de senaste 20 åren utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Vi följer föreningen från festen 1996 när klubben avancerade till Allsvenskan ned till den absoluta botten hösten 2014 då klubben uttömt alla ekonomiska möjligheter och ingen utom de allra mest trogna supportrarna var beredda att försöka rädda föreningen.

Om man är VSK:are blir det en smärtsam läsning som väntar. Vi får följa en klubb som sakta smulas sönder av de ekonomiska realiteterna föreningen utsatts för. Men vi kommer också få skymta hur stort engagemanget för VSK Fotboll är i Västerås, där kommun, banker, sponsorer och supportrar i olika omgångar genom åren ryckt ut och hjälpt till ekonomiskt för att rädda klubben.

Vi gör inte denna historiska tillbakablick för att kunna peka ut personer eller beslutsfattare och därmed kunna kritisera deras beslut. Vi gör det för att lära oss något. Vad är det som har hänt egentligen? Hur kunde det bli så här? Vad har återupprepats genom åren, både bra och dåliga saker. Vi har touchat botten två gånger senaste 20 åren och varit dagar från att gå i konkurs. Nu måste vi lära oss hur vi ska göra rätt saker vid rätt tillfälle. Historien får vår leda vår väg! Vi använder oss i huvudsak av material och data som publicerats offentligt på olika håll. Vi kan utifrån den informationen ge en bild av historien. Några personer med insikt i föreningen under de här åren har hört av sig och lämnat djupare kunskaper i särskilda frågar.

Ytterligare andra har fått läsa manuskripten i förväg och lämnat värdefulla synpunkter. Trots detta är vi övertygade om att det finns fler bilder som förtjänas att lyftas fram, information och kunskaper som olika personer har som kan vidga perspektiven. Som alltid önskar vi att ni kommenterar nedan eller hör av er till oss så kanske vi kan publicera nytt material i senare inlägg.

I denna bloggserie gör vi inga anspråk att ge en uttömmande historiebeskrivning som går igenom allt som hänt. Istället försöker vi renodla och lyfta fram de aspekter som vi anser viktiga för att kunna lära oss något av historien. Vi ber därför redan nu om ursäkt för att vi inte gör VSK Fotbolls ekonomiska historia rättvisa, då både på gott och ont. Vi har lagt upp vår genomgång i 3 delar. Vi börjar med att avhandla tiden från 1996 fram till 2002. Vi kallar denna del den första ekonomiska krisen. Del två kallas tiden mellan de båda kriserna och sträcker sig från 2003-07.

Sista delen kallas den andra ekonomiska krisen och spänner över tiden från från 2008 till 2014. Datumen ni ser i huvudet är de två datum som för alltid böra vara inpräntat i varje VSK:ares medvetande – det är datumen när de två stora ekonomiska kriser som så när fått klubben på fall offentliggjordes. Som ni märker publicerar vi vårt första inlägg på två-årsdagen av offentliggörandet av det SISTA krisen i VSK Fotboll.

Framgångens baksida

Fotbollssäsongen 1996 är ett av VSK Fotbolls historiska högvattenmärken. Sällan har så bra fotboll kunnat beskådas i Västerås. Laget har alla kännetecken av ett lag som ska gå upp. Ett stabilt försvar och en målspruta i Tomas Andersson som alltid lyckas få in bollen när det behövs som mest. Säsongen avslutas med en klassisk höstmatch mot Brage som vinns med 6-1.

Äntligen, efter nästan 20 års väntan, allsvensk fotboll i Västerås igen! Nu börjar festen! Drömmarna var nog många den hösten om vad som skulle hända den kommande säsongen. Vi längtade alla efter fotbollsfesterna och ansvariga längtade säkert efter bättre ekonomi och bygga varumärke med VSK i allsvenskan som den vackraste slogan som går att säga. Så här i backspegeln blev tyvärr blev väldigt lite verklighet av den höstens förhoppningar – faktum är – där och då på Arosvallen en kall oktoberkväll 1996 när domaren blåser av och 6-1 resultatet så att säga vinner laga kraft, börjar den långa resan utför för VSK Fotboll.

So it begins…

I januari 1997 meddelande dåvarande ordförande att han trodde att föreningen skulle göra ett nollresultat för verksamhetsåret 1996. När allt räknats ihop blev det inte riktigt så bra. Föreningen gjorde en förlust för 1996 på 700 000 kr (865 000 i dagens penningvärde). Styrelsen kanske inte hade räknat med att gå upp och framförallt inte budgeterat för att gå upp. I föreningen fanns en ekonomisk gökunge som ingen verkar ha ägnat särskilt mycket tid att fundera över.

I spelarkontrakten fanns en liten detalj. Bonusklausuler för avancemang. När man räknade ihop det hela uppgick dessa till 1.4 miljoner (1.7 miljoner)! Föreningen tycks tagna på sängen eller i vart fall hade man inte pengarna som behövdes. Det är så här i efterhand lätt att döma och säga att det var dåligt gjort att inte ha bättre koll och så vidare. Det är som sagt inte syftet utan vi nöjer oss med att konstatera att man måste ha en plan för hur man ska kunna betala ut bonusar som man av förståeliga skäl inte kan lägga in i budgeten.

Inledningen på det allsvenska året 1997 blev ur ekonomisk synvinkel inte vad man hade hoppats på. Att ta med sig nästan en miljon i skulder in i ett nytt verksamhetsår vet vi är tufft nu och det var inte lättare då.

Katastrofen hotar vid horisonten…

Redan i maj 1997 slutar föreningen betala planhyra till kommunen, och värre blir det. I juli betalas bara 40% av spelarnas löner ut och i augusti uteblir lönerna helt. Skulden till kommunen är redan uppe i 300 000 kr (370 000). Klubben har en akut likviditetskris och kämpar med att få in pengar. Om VSK ställer in betalningarna hotas föreningen av degradering en eller två divisioner. För perspektiv kan vi berätta att de flesta spelarna hade löner i spannet 5-8 000 kr/månad (6.2 – 9.9).

Först 5 september får spelarna sina innestående löner. VSK jobbar hela sommaren tillsammans med kommunen på att hitta lösningar på de ekonomiska problemen. Man försöker bland annat få kommunen att efterskänka hyresskulden på samma sätt som de tidigare gjort åt VIK hockey. Andra idéer som luftas är att arrendera ut Arosvallen till VSK eller att köpa Johannisbergs herrgård av kommunen som då skulle kunna bli ett slags kamratgården för VSK.

Inga av ovanstående planer blir verklighet utan det slutar som det ofta brukar med en avbetalningsplan på skulderna till kommunen. I oktober 1997 avgår ekonomiansvarige Göran Landerdahl från styrelsen* efter att han är missnöjd med hur ansvaret fördelas i klubben. Han menar också att klubben saknar finansiärer som ger ekonomisk stabilitet och att föreningen inte har någon långsiktig planering.

*Not – att avgå ur en styrelse under gällande mandatperiod är ovanligt och något man alltid försöker undvika eftersom det signalerar problem och konflikter etc. Sådant vill man som företag/förening inte skylta med då det kan påverka sponsorer mm. Så när någon trots detta väljer att göra det är det en stark signal till omvärlden om att något är fel i föreningen/företaget.

Som bekant åker VSK Fotboll ur allsvenskan och föreningen räddas från ekonomiskt haveri i november då man säljer David Curtolo till Aston Villa för över 1 miljon kronor. Kontraktet innehåller flera klausuler som skulle kunna ge VSK mer intäkter i framtiden. Även andra försäljningar diskuteras.

Om Peter Markstedt skulle bli proffs i England kan klubben få så mycket som fyra miljoner i ersättning. Men det är spekulationer som sagt och 1999 när han säljs till Helsingborg vet vi alla att VSK inte fick några 4 miljoner i klausuler som aldrig inträffade. Men nu är det nya tag trots miljonförluster och VSK Fotboll vill så klart så snabbt som möjligt tillbaka till allsvenskan – något som man tydligt uttalar. Dessvärre har året 1998 inte så mycket positivt att bidra med heller, kommer det att visa sig.

Baksmällan

Som så ofta för degraderade allsvenska klubbar blir tillvaron i Ettan/Superettan en ökenvandring ekonomiskt. Framförallt första året brukar vara en pärs när kostymen ska ställas om till de nya ekonomiska realiteterna. Så är också fallet för VSK. Sommaren 1998 har klubben återigen problem med att betala ut spelarlönerna. Trots degraderingen har halva truppen fortfarande samma lön som i allsvenskan. Man har med andra ord inte anpassat mun efter matsäcken utan hoppades såklart som så många andra klubbar i samma situation på en snabb återkomst i det allsvenska finrummet.

En ytterligare anledning till krisen som rapporteras i tidningarna är att VSK betalat av skulderna till kommunen snabbare än den överenskomna avbetalningsplanen. Så klart bra att göra rätt för sig men kanske inte om det i sin tur orsakar en akut likviditetskris som nu är fallet. En sista men ack så klassisk orsak till det ekonomiska tappet är att föreningen inte nådde det budgeterade publiksnittet på 1500 personer per match.

Tyvärr misslyckas satsningen med att ta sig tillbaka till allsvenskan. Laget slutar på en försmädlig 3:e plats i tabellen och nu har tiden kommit att se sanningen i vitögat. Man chansade och misslyckades. Faktum är att det hela slutar i ett katastrofår där VSK Fotboll gör en förlust på 3,8 miljoner (4.7 miljoner). Man har dessutom stora skulder med sig från de tidigare åren. Det är verklig kris och kaos i föreningen.

Om man ska försöka ge sig på sig på en sammanfattning av åren 1996-98 så är det att föreningen är djupt oförberedd på det man är med om. Det är avancemanget till allsvenskan där man saknar medel att betala ut bonusar. Det är pengarullningen i allsvenskan där man uppenbarligen har mycket större utgifter än vad man har i intäkter. Man lyckas alltså gå miljoner i back detta år trots att spelarlönerna är i paritet med vad de är idag 2016 i Div 1. Det är verkligen häpnadsväckande att man misslyckades så kapitalt på intäktssidan.

Tragiskt nog tycks man inte ha lärt sig något inför 1998 i Norrettan där man medvetet tycks behålla en för stor kostym kostnadsmässigt och på tok för lite intäkter, allt i vad det tycks en from förhoppning om att studsa tillbaks till Allsvenskan. Man gör de klassiska misstagen att behålla för dyra spelare (chansa) och budgetera med publik och andra intäkter som i slutändan inte materialiserar sig.

Katastrof är vad man får då…

Det nya året bjuder inte heller på någon vandring på strödda rosenblad. Redan I juli 1999 är det återigen kris i VSK. Föreningssparbanken säger nej till ett lån på 3,5 miljon med motiveringen att de är tveksamma till att VSK ska kunna sköta sina åtaganden mot banken. Föreningen är nu mycket nära konkurs och ekonomiansvarige Maria Viktorsson-Geibert säger till VLT att hon är osäker på om föreningen kommer leva vidare. Bara en del av lönerna betalas ut för juni och juli.

Föreningen erbjuds återigen av kommunen att ta över Johannisbergs herrgård som en slags lösning men det blir inte av då det inte löser de akuta likviditetsproblemen. Med en gnutta flax klarar sig föreningen då man i sommarfönstret säljer Martin Andersson till Trelleborg för 700 000:- Så i augusti betalas alla restlöner ut och det blir lite respit.

Ekonomisk stabilitet är inget långvarigt tillstånd inom VSK Fotboll vad det verkar. I oktober 1999 är pengarna slut igen och man har svårt att betala ut spelarlöner. Säsongen avslutas med att laget kommer på en oglamorös 6:e plats i Norrettan. Höstens snackis i tidningen är hur VSK ska kunna få ordning på ekonomin. En möjlig lösning man spekulerar i är att pantsätta kommande års elitstöd för att rädda situationen. Ett annat alternativ som förs fram är att bolagisera VSK för 4 miljoner vilket skulle göra föreningen skuldfri. Emissionen skulle då i första hand till näringslivet. Av allt detta blir intet och året avslutas med att VSK för 1999 gör en förlust på drygt 700 000 kr (860 000).

Inför år 2000 – allmänt känt som undergångens år var VSK Fotbolls skuld uppe i totalt 4.5 miljoner (5.5 miljoner). Både planeten Tellus och VSK Fotboll var på väg mot slutet med stormsteg. Molnen hopade sig snabbt på den kalla vinterhimlen för VSK. Kronofogden gav föreningen sämsta tänkbara start på året då man beslutade om att beslagta elitstödet från klubben. Hela 750 000kr (925 000) som skulle användas för att förbättra likviditeten försvann nu till skuldsanering. Trots raiden var VSK fortfarande skyldig kronofogden 200 000 kr i förfallna skulder. Andra aktörer som satt och väntade på pengar var tex Västerås stad som VSK var skyldig 500 000 kr (610 000)

Överlevnad

Som så ofta är det under sommaren som krisen får sin kulmen. Den 4 augusti går styrelsen ut i offentligheten med att de uttömt sina möjligheter att lösa den pågående ekonomiska krisen. De tar konsekvensen av sitt misslyckande och avgår mangrant. Klubben är nu utan ledning och exekutiva funktioner. Birger Jonsson väljs som ny ordförande för den räddningsgrupp som tillsätts för att rädda fotbollen och blir sedan också ordförande för klubbens styrelse den 21 augusti.

Arbetsgruppen har ett styvt arbete framför sig. På frågan hur nära en konkurs Västerås SK är, svarar Anders Bersell på kronofogdemyndigheten att: – Går inte att säga. De får presentera en hållbar ekonomisk avbetalningsplan, finns inte det är enda utvägen konkurs. VSK har en skatteskuld på 130 000 kr och den måste snarast regleras. Flera spelare tvingas nu lämna VSK och truppen försvagas avsevärt (när smällen inträffar ligger man på kvalplats till allsvenskan).

När nya styrelsen börjar nysta i härvan står det klart att VSK är skyldiga flera föreningar i Sverige för övergångar som de aldrig betalat för. T.ex. har tre småföreningar i lägre divisioner fordringar på mellan 40-100 000 kr. Ytterligare andra föreningar har inte fått hyrespengarna för spelare som blivit utlånade till VSK. Självklart försöker fansen som är organiserade i VSK Sports hjälpa till med att få in pengar. I samband med en match 22 augusti samlas 20 000 kr (25 000) in i hinkar. Den nya styrelsens första åtgärd är att skicka ut ett brev till alla 231 sponsorer med en vädjan om pengar till klubben.

Man frågar efter totalt en halv miljon (610 000) för att lösa det mest akuta. För att stötta spelarna lyckas man skaka fram jobb på sidan av fotbollen så att de kan klara sin ekonomi. Totalt har VSK nu skulder på 4.7 miljoner (5.7) och utgifter på runt 500 000 kr per månad.

Läget är mer än allvarligt…

Sponsorerna har på en vecka gått in med 100 000 men det behövs mycket mer än så. Fansen gör vad de kan och går ut med att de kommer genomföra en stödkonsert i slutet av september där olika rockband ställer upp gratis och alla pengar går till VSK Fotboll. I början av september fryses lönerna för spelarna och för att få in mer pengar hålls ett sponsormöte där 60 av sponsorerna garanterar en summa på 300 000. Det är ett första stöd. Man beräknar att näringslivet behöver bidra med någon miljon för att rädda föreningen.

Redan samma vecka som sponsormötet uppstår en akut kris och ny tidsfrist fastslås. VSK måste få in 700 000 kr för att undvika konkurs. Som tur är säljs i denna veva Daniel Majstorovic till Malmö FF för 570 000 kr. Dessa pengar avvärjer det akuta konkurshotet. Den minnesgode kanske kommer ihåg att det spekulerades i om att Malmö FF ville rädda VSK för att undvika att tappa de sex poäng man förlorat vid en konkurs.

Vi får nog aldrig veta sanningen om detta, men det var i vart fall Malmö FFs insats som räddade klubben. Den 7 september ska styrelsen fatta ett beslut om en konkursansökan ska göras eller inte. Man fattar sitt beslut och kallar till presskonferens samma dag. Som tur är konkurshotet avvärjt, av skulder på totalt 5,1 miljoner (6.2 miljoner) har hälften betalats av eller kommer betalas av inom kort. I ett försök att minska kostnaderna beslutar man att inför nästa säsong banta truppen till 18 man. För att inte riskera juniorlaget vid en eventuell framtida konkurs flyttar man också över det till VSK ungdom.

Efterspelet

I november detta ödets år förbättras den ekonomiska situationen ytterligare när Västerås stad skriver av de obetalda hyrorna på 800.000 kr (975 000). Kommunen ger också VSK ett bidrag om 250.000 kr för att lösa ett lån som staden tidigare gått i borgen för. Till allas lättnat godkänner också Svenska fotbollsförbundet rekonstruktionen som VSK går igenom, vilket möjliggör att klubben spelar i Superettan också nästa år. Totalt har sponsorer gått in med 2.6 miljoner under hösten för att rädda VSK.

I slutändan gör föreningen en vinst på hela 3.7 miljoner för året, pengar som går till skuldsanering. I bokslutet uppgår skulderna nu till endast 1.5 miljoner, det negativa egna kapitalet stannar på 1.2 miljoner. Vid årets slut sammanfattar styrelseledamot Rune Larsson den aktuella situationen i en VLT-intervju.

”Rekonstruktionen av klubben löper som det var tänkt. /…/ Vi hoppas att VSK kan resa sig ur den djupa gropen och bli en välskött klubb”

Froma förhoppningar…mer ska visa sig senare

Sportsligt var året en relativ succé – laget slutade 5:a men låg länge på allsvensk kvalplats och hade säkert haft en chans på avancemang om inte kaos och turbulens i föreningen följt det idrottsliga under hela hösten. Vi kan samtidigt vara glada för att Svenska fotbollsförbundet godkände rekonstruktionen. Hade laget degraderats till Div 1 hade det varit given konkurs. Anledningen stavas att flera tunga sponsorer som gått in med extrapengar gjorde så villkorat att VSK spelar i den nu nystartade Superettan under de kommande tre åren.

Inför 2001 revideras föreningen målsättningen för när man ska nå allsvenskan. Nu anges 2004 som mål. För att klara av ekonomin har man redan flyttat juniorlaget. Nu lägger man även ned utvecklingslaget. Svenskas fotbollsförbund inför detta år licenskrav i Superettan vilket innebär att VSK behöver visa upp positivt eget kapital för att undvika nedflyttning. Klubben kämpar hela året med att hålla kostnaderna nere. Till exempel består truppen endast av 16 spelare som fylls ut med juniorer.

Under året fortsätter föreningen att beta av skulderna och man lyckas riktigt väl. I oktober 2001 är skulden bara 400 000 kr (475 000). När bokslutet görs för året är mirakulöst nog föreningen skuldfri och den första stora ekonomiska krisen är avvärjd.

Sportsligt slutade året på en 6:e plats i ligan. Men alla inblandade var nog nöjda att man lyckats så väl med att räta upp klubben från förra årets ekonomiska katastrof.

Sammanfattning och lärdomar

Åren mellan 1996-2001 är nog utan tvekan de mest dramatiska i VSK Fotbolls historia. Åren innefattar både en sportsligt topp såväl som ett ekonomisk kraschlandning som så när kostade klubben livet.

Nu är det dags att summera och dra några lärdomar. Vi gör det i punktform för överskådlighetens skull. Vi får så klart börja med en evig sanning. Att något inträffar, bra eller dåligt, beror aldrig på en orsak. Det är därför omöjligt att peka ut en ensam anledning till att VSK Fotboll hamnade i denna ekonomiska dödsspiral. Vi får helt enkelt acceptera att det är en komplex historia vi ska lära oss av. Vi lyfter fram de som vi tycker är de viktigaste sakerna. Alla är välkomna att fylla på med mer kunskap och insikter.

  • En av de sju (?) dödssynderna när det kommer till elitfotboll är att vara oförberedd på de två stora eventualiteter som kan drabba alla medverkande lag. Man kan gå upp och man kan åka ur – vare sig man vill det ena eller det andra. De flesta lag vill nog avancera i systemet. VSK anno 1996 ville definitivt göra det och man hade laget för att åstadkomma just det. Trots detta tycks avancemanget ha tagit de styrande på sängen. Det är inte bara det att man inte hade pengar till spelarbonusar. Vad värre var saknade man en plan om vad som skulle ske i den händelse av att man gick upp. Man måste vara bättre förberedd! När säsongen slutar är det bara drygt 5 månader innan nästa säsong drar igång igen. På den korta tiden ska en mängd saker hända för att få upp klubben på allsvensk nivå. I praktiken är detta omöjligt utan en plan som sjösätts samma sekund man vet att man avancerar. Visst kan man göra det ändå och bara köra på, men resultatet blir därefter – som vi såg…
  • En av de tydligaste tecknen på att VSK inte hade någon plan för avancemanget och för allsvenskan 1997 var att man i princip direkt i början av 1997 tappade kontrollen över ekonomin. Det är inte så konstigt när man funderar över det. För visst, det är tvunget att snabbt börja ta högre kostnader när man avancerar, det måste man göra, annars åker man mycket sannolikt ur direkt. Problemet som plågade VSK 1997 var att man hade alldeles för lite intäkter i förhållande till kostnaderna. Det är här en plan hade passat bra. En realistisk plan för hur mycket pengar man tror man kan få in via sponsring och andra intäkter i den händelse av att man går upp. Den planen hade då kunnat styra hur mycket ökade kostnader man tog på sig i slutet av 1996 och början av 1997. En sådan här plan får inte bara vara en gissning som någon hittar på utan måste bygga på statistik från hur andra föreningar har lyckats (misslyckats) med att öka sina intäkter i samma situation som VSK var i.
  • VSK 1997 tycks ha varit ett ekonomiskt luftslott som byggde på fromma förhoppningar mer än några kalkyler eller hårda data som fick styra verksamheten. Man kan tycka vad man vill men elitfotboll är i första, andra och tredje hand ekonomisk verksamhet som måste gå runt som vilket företag som helst. VSK och så många andra föreningar har varit sorgligt naiva på den punkten genom åren och tycks tro att det ordnar sig vartefter, typ. 1997 tycks naiviteten varit alldeles extra stor. En nykomling i allsvenskan riskerar alltid att åka ur. Det är svårt att etablera sig och många saker kan gå fel, inte minst på grund av orutin och bristande erfarenheter på aktuell nivå. Även om ingen vill åka ur och hoppet är det sista som överger en är en klok strategi att förbereda sig för det värsta. En degraderingsplan med andra ord. Det tycks inte VSK Fotboll ha haft heller. Så här i efterhand borde man nog ha haft det…
  • Som vi minns avgick kassören i VSK på hösten 1997 i protest mot hur ansvaret fördelades i styrelsen och bristen på finansiering av verksamheten samt avsaknaden av en plan för hur skutan skulle styras. Så mycket tydligare signal får man inte att en förening är i ekonomiskt fritt fall när kassören avgår i protest mot hur saker och ting sköts. Vi kan bara komma tillbaka till att säga att med planläggning inför avancemanget, med en plan för degradering hade situationen sannolikt sett annorlunda ut. Det är inte alls omöjligt att vi faktiskt klarat oss kvar i allsvenskan 1997 med en bra plan som styrde verksamheten. Då hade sannolikheten minskat ordentligt att klubben redan i maj var på obestånd och att spelarna slutade få lön under sommaren. En klubb i ekonomisk balans har mycket lättare att prestera sportsligt än om det är tvärtom som för VSK 1997.
  • Inför säsongen 1998 var så klart den sportsliga förhoppningen att studsa tillbaka till allsvenskan. Vackert så. Dessvärre tycks ledningen inte lärt sig ett enda dugg vad som hände under 1997. Det är lätt att vara efterklok, men nog kan man väl begära lite större eftertanke om vad som gick fel säsongen 97 och se till att inte upprepa de värsta misstagen i alla fall. Sorgligt nog verkar inte verksamheten heller nu följa någon plan utan man tar till den mycket riskabla strategin att satsa sig upp tillbaks till allsvenskan utan att på förhand ha täckning för de kostnader man drar på sig. Man begår nog alla misstag som går. Kostnadsmassan är för stor givet intäkterna man kan räkna med på den serienivån, man glädjekalkylerar publiksiffror och övriga intäkter. Kanske skulle allt kunnat lösas om man gick upp igen. Men nu gjorde man inte det. Nu gick man back nästan 4 miljoner på en säsong. Ja, vad ska man säga. Ingen person/ledning kan ta sig rätten att riskera föreningen på de sättet som de ansvariga gjorde under 1998. Visst, man hade förhoppningar och man trodde ditten och datten, men till slut gav man så gott som föreningen dödskyssen på grund av sitt helt orimliga risktagande.

Åren 1999-2001 är bara en lång plåga där ansvariga för föreningen har att försöka rädda det som räddas kan efter katastrofen 1997 och 98. Vi tycker att det finns några värdefulla saker att lyfta fram även från denna tid.

  • 1999 var tredje året VSK gick i förlust. Frågan är om det hade gått att undvika med insikten om hur 1998 slutade. En viktig fråga för framtiden är hur bryter man den typ av negativa ekonomiska spiral som uppstod? Kunde mer ha gjorts det året för att minska skulderna och framförallt se till att det inte blev ett tredje år med inställda betalningar och allmänt kaos. Kunde mer ha gjorts där från ledning och klubbens medlemmar? Ett vet vi säkert, VSK har inte råd att misslyckas på detta sätt igen, det kommer ta död på föreningen!
  • I en sådan här situation som uppstod 1998 med ekonomiskt kaos vilar ett stort ansvar också på föreningens medlemmar att bidra till föreningen. Kanske inte i första hand med pengar men i sin roll som medlem. Som medlem har man ett ansvar att vara uppdaterad och kräva insyn i föreningen, både på årsmöten och i den vardagliga ruljansen. Som medlem har man en uppgift att övervaka styrelsens arbete men också att bidra till en lösning på problemen på de sätt man kan. För hur man än vrider och vänder på det. En förening börjar och slutar med sina medlemmars engagemang i föreningen.
  • Vi kan konstatera att VSK Fotboll under de här åren åtnjöt ett stort förtroende hos lokalsamhället. Alla ställde upp mangrant för att hjälpa till. Det var sponsorer, företag, kommun, supportrar och till och med banker. Det fanns en tro på föreningen som gjorde att man kunde kraftsamla år 2000 när konkursen var nära. Det är egentligen fantastiskt det som hände. På bara ett år fick man bort ett skuldberg på drygt 6 miljoner i dagens penningvärde. Birger Jonsson och de som jobbade med skuldsaneringen gjorde ett fantastiskt jobb som lyckades rädda föreningen. Men det hade aldrig gått utan det förtroendekapital som ännu fanns kvar hos företagen och kommunen. Alla inser att en motsvarande räddningsaktion idag aldrig skulle vara möjlig, i vart fall inte med de summorna.
  • VSK Fotboll hade under den här perioden några av sina bästa fotbollsspelare någonsin i sin sold. Tänk om… Tänk om vi hade varit den där välskötta föreningen som gick upp i allsvenskan 1996 och kunnat hänga kvar… ja – vi kanske fortfarande hade kunnat spela där 20 år senare. Istället fick vi sälja alla våra guldägg för att rädda ekonomin. Ja – så blev det istället. Viktiga är som alltid att lära sig något av vad som hänt.

Livet går vidare och som tur är också VSK Fotboll. Men det var nära ska ni veta. Nu tar vi en liten paus från vidare ekonomiska analyser men vi återkommer med del II och III i denna serie om VSK Fotbolls ekonomiska historia efter jul.


Facebook Comments