Superettan: Ljungskile SK – en första genomgång

Då var turen kommen till att upprepa proceduren från hösten 2018 då vi gick igenom alla våra nya motståndare i Superettan. Till denna säsong är det 5 nya motståndare i serien. Vi får se bekantskaper som det var länge sen vi stötte på och några favoriter i repris, vi tänker då på Umeå FC. Skön mix av lag och orter där alla lagens förutsättningar är olika och vi tar det första spadtaget här för att bena ut skillnader och likheter.

Det blir i det här läget ingen avancerad analys utan vi tittar på de 13 spelare som spelat mest i laget under 2019. I tabellen ser vi deras ålder, hur många mål de gjort, kontraktslängd och position. Vi kommenterar lite om de viktiga spelarna och om klubben. Sist presenterar vi också arenan så att ni vet hur det ser ut när ni ska åka på bortamatchen nästa år.

Andreas Murbeck: Mittbacken med dubbelt medborgarskap, Sverige/Danmark. Denna omständighet gjorde att Andreas, fostrad i MFF redan som 16-åring åkte hem till sitt andra hemland och började spela för Midtjyllands U19-lag. Det var 2015. Inför säsongen 2019 lyckades Ljungskile locka tillbaka honom till Sverige och han var lagets försvarsklippa under gångna säsong. Imponerande då killen är 21 år och hade mest speltid av alla i truppen. LSK har gjort ett riktigt kap i Andreas och nu ska han få känna på elitfotbollen också. Vi är övertygade att han växer med uppgiften och gör ett bra avtryck i årets serie.

Johan Brannefalk: Johan är också fostrad i Malmö FF:s akademi och lämnade den 2016 för att ansluta till Trellborgs FF som då låg i Superettan. Följande år spelade han en del men var långt ifrån ordinarie i TFF. Även i Allsvenskan 2018 fick han spela med Trelleborg men återigen var han inte nära en startplats. Uppenbarligen bestämde sig Johan för att börja om på en nivå som han klarar av. I fjol var han en viktig mittfältskugge för LSK när de vann sin Div 1 serie. Johan är bara 22 år men har som sagt erfarenhet av både SE och AS. Nu när han står i Superettan igen känner han sig hemma och kommer inte ha några problem med att leverera på den här nivå för LSK.

Jesper Jonasson Westermark: är en av två bröder som under 2019 spelade i LSK tillsammans. Brodern har fått lämna inför årets säsong, men Jesper är kvar. I fjol gjorde han 18 mål för laget, hans bästa säsong någonsin, målmässigt i alla fall. Annars har Jesper redan som 18-åring gjort inhopp i Allsvenskan för BK Häcken. Det har dock mest blivit Div 1 genom karriären men två fulla säsonger i Superettan har också hunnits med. Senast 2018 med GAIS där han gjorde 6 mål med 40% av möjlig tid på planen, det är inte värdelöst på något sätt. Speciellt inte som GAIS gick dåligt rent generellt. Nu är han tillbaka med gott självförtroende och redo för en ny SE-säsong. Vi noterar att Jesper kunnat bli den med mest speltid i LSK 2019. Nu blev han inte det, anledning – ja, han drog på sig 12 varningar och var avstängd fyra (4) matcher under säsongen. En tuff kille med andra ord.

Truppen

Inför årets återkomst till elitfotbollen har man rensat hårt i truppen och låtit många av spelarna lämna. Så här långt har 10 fått gå och 7 har anslutit. Av de som kommit är det en skön blandning av juniorer och gamla rutinerade rävar. Till den förstnämnda kategorin får tränare Wålemarks son räknas, Adam Wålemark som ansluter från BK Häckens U-19 lag. I den senare kategorin har vi försvararna Tom Siwe och Johannes Wall.

I skrivande stund har man ett ramstarkt försvar med nämnda Siwe, Wall och Murbeck. På mittfältet har man gjort sig av med 4 spelare och behöver plocka in någon eller några till. Men rent generellt ser lagdelen okej ut.

Tuffingen Westermark är just nu den enda anfallaren i truppen, här behöver man verkligen fylla på för att det ska bli mål framåt i matcherna. Man tappade väntat den andra stjärnanfallaren Udo till spel utomlands. Laget spelade 4-3-3 i fjol och om tränare Wålemark inte fått andra idéer behövs det ett gäng yttrar till truppen pronto.

Tränare är Jörgen Wålemark, en i den legendariska brödratrion som spelade i klubben under 90-talet, bla i Allsvenskan. Wålemarkssläkten är från Ljungskile och flera är engagerade i föreningen. Jörgen kom till klubben inför 2019 efter att ha slickat såren ett tag då han fick foten från J-södra 2018 på sommaren. Nu är han på rätt plats och han säger att laget spelar en modern fotboll. Så har inte alltid varit fallet. LSK har varit mycket av ett kamplag som kämpar in bollarna medelst fysisk kraft, snarare än med teknik. Vi får väl se hur det blir i år.

Klubben

Ljungskile SK är förstås en fotbollsanomali, som enligt fysikens lagar inte borde kunna existera på den här nivån. LSK kan jämföras med kvantmekanikens subatomära partiklar som beter sig orimligt och bland annat inte låter sig bestämmas, fotbollsexperter och fysiker kliar sig i huvudet.

I samhället Ljungskile bor 3 800 personer. De flesta spelarna kommer utifrån. Det finns inga pengar i klubben. Uddevalla kommun är omvittnat njugga mot föreningen. Trots dessa förutsättningar har man under hela 2000-talet de flesta åren varit ett stabilt Superettalag, med en säsong i Allsvenskan. Hur är det ens möjligt?

Vi ger oss inte in på att försöka förklara detta då vi inte har någon djupare kunskap om klubben utan konstaterar bara att de gör något som få andra klubbar skulle klara av. Nu är det alltså dags att spela i Superettan igen efter tre år i Div 1.

Arenan

Arenan är som så mycket annat i klubben en produkt av det möjligas konst. Man fick Helsingborgs IF:s gamla läktare när Olympia byggdes om. Arenan ligger i skogen och vägen dit var under många år en enkel grusväg. Inför spel i Allsvenskan 2008 var man tvungen att rusta arenan och efter diverse bråk med kommunen fick man låna tio miljoner och fixade en ny huvudläktare och det övriga som kommer som krav på en Allsvensk arena.

Arenan har bytt namn genom åren men heter nu återigen sitt klassiska namn, Skarsjövallen. Den tar in 4 250 åskådare.

Facebook Comments