Ett requiem över Södertäljefotbollen

Idag spelar Syrianska FC sin första match i Svenska cupen mot Malmö FF. Egentligen hade man velat spela den imorgon söndag då resande och boende i Malmö är mycket billigare för klubben på en söndag. Men MFF ville spela idag pga planeringen för sitt Europaspel.

Det slutade med att MFF fick betala resa och boende åt Syrianska så att matchen kom till stånd idag.

För MFF är det här genrepet för nästa helgs spel i Europa League. Perfekt då att ladda upp med en cupmatch som faktiskt betyder något. Man kan då undra varför klubben i veckan bokade upp en träningsmatch mot J-Södra strax efter att cupmatchen slutat. Det blir alltså två matcher samma dag mot olika motstånd för MFF.

Den enkla sanningen är förstås att laget som SFC kommer till Malmö med är så dåligt att det inte ger MFF det motstånd man vill ha. Södertäljelaget mönstrar nästan bara U-lags spelare och bara enstaka som har erfarenhet av seniorfotboll överhuvudtaget.

Nu kommer vi alltså få se en klubb skicka sitt B-lag förstärkt med juniorer att möta sin cupmotståndare medans A-laget mönstras i en träningsmatch strax efter cupmatchen.

Upp- och nedvända världen. Men speglar ganska väl det tillstånd Södertäljefotbollen befinner sig i just nu.

Det finns lite av en förmildrande omständighet när det kommer till Syrianskas nuvarande situation vad gäller truppens sammansättning. Man vet inte vilken division man ska spela i nästa år, vilket så klart försvårar att bygga en trupp med rätt spelare.

Det är förstås många av oss som vill se Syrianska i Div 2 eller gärna ännu lägre. Men nu talar nog allt för att de får vara kvar i Div 1. Nu kanske ni tror att det beror på att de betalat in de skulder man haft till förbundet och reglerat det skatteskuld man hade som också är uppe för prövning i Disciplinnämnden. Men det är långt ifrån säkert, de har fortfarande gjort sig skyldig till överträdelser mot SvFF:s regler och nämnden har säkert på fötterna att skicka ned klubben både en och två divisioner.

Det tror vi dock inte kommer att ske. Det beror inte på att nämnden är syltryggar och inkompetenta och inte vågar. Nu är de iofs inkompetenta, vilket med önskvärd tydlighet visat i hanterandet av detta fall.

Men nej, det här har mer en praktisk sida. Det är så nära seriestart att tiden är för knapp att göra om i serieindelningen nu. Även om Disciplinnämnden skyndsamt fattar beslut om degradering kommer Syrianska att överklaga och det överklagandet kommer knappast att kunna hanteras innan serierna drar igång om 1 ½ månad. Lättast då för nämnden att bara konstatera att klubben till slut gjort rätt för sig och att man ser mellan fingrarna med beteendet och inte utdömer sanktioner som innebär förflyttningar i seriesystemet.

Att SvFF:s sanktionssystem är helt feltänkt är föremål för en annan krönika. Men vi kan här konstatera att det inte finns någon logik i att överträdelser mot regler som hanterar ekonomiska frågor ska få den här typen av sportsliga konsekvenser. De ska så klart få ekonomiska konsekvenser i första hand. Hade det varit så hade man också sluppit det kaos med vart klubben ska spela i år.

Nåväl, tillbaka till Syrianskas förutsättningar. Man kommer så klart att få svårt att klara sig i Division 1. Laget är slaget i spillror och man har inte ens en tränare. Tiden kommer att vara mycket knapp att värva rätt spelare när man väl får besked av Disciplinnämnden vart man ska spela.

Sannolikheten är nog rätt hög att man åker ur Div 1 på sportsliga grunder. Detta förutsätter dock att klubben ens finns kvar när årets serie ska avslutas. Det är långt ifrån säkert.

Syrianska och systerklubben Assyriska har närmast satt en ära i att skita i att göra rätt för sig mot kommunen, från vilken man hyr Södertälje arena för att träna och spela match på.

SFC är skyldiga drygt 800 000 och AFF över miljonen. Man struntar i att betala enligt de avbetalningsplaner som funnits i åratal och man låter hela tiden skulderna växa genom att fortsätta att inte göra rätt för sig.

Kommunen har nu lämnat över till ett kreditbolag (läs indrivningsfirma) som ska få in skulderna. Lyckas inte det kommer en begäran om konkurs att lämnas in till tingsrätten i Södertälje.

Problemet för klubbarna är att det inte är de enda skulderna man har. Det finns skulder sedan många år tillbaka till, kyrkor, privatpersoner, andra föreningar, gamla spelare och tränare och mer ljusskygga verksamheter. Pengarna man är skyldig kommunen är bara toppen av ett isberg. De andra skulderna finns dock inte i någon bokföring och är därför på ytan osynliga. Men för ledningen i klubbarna är de högst påtagliga.

De osynliga skulderna är förstås alltid prioriterade då de är knutna till enskilda personer som tagit lånen. Det är därför de här båda klubbarna alltid prioriterar skulder till det offentliga, inklusive skatteskulder så lågt. Där andra föreningar gör allt för att inte hamna efter med skatteinbetalningar, då det kommer med svåra konsekvenser, är skatteskulder och skulder till det offentliga ett av de mindre problemen de här föreningarna brottas med.

Man kan på många sätt undra varför folk orkar engagera sig i de här klubbarna, varför lägger man inte bara ned och börjar om, rensa bordet bli av med allt gammalt skit? Det vore förstås det enklaste, men det är dessvärre knappast möjligt. För det är bara genom att klubbarna fortsatt existerar som möjligheten finns till att få intäkter som kan betala av de gamla skulderna man har högt och lågt.

Som ett exempel, vi har fått berättat för oss att det finns skulder till spelare som spelade i klubbarna för 10 år sedan. Man vet inte när man kommer att få pengarna, men i den hederskultur som råder förväntar sig alla att pengarna kommer att betalas ut, förr eller senare. Klubbarna behöver därför fortsätta existera, det är enda sättet för dem som tagit upp svarta lån eller gått i garanti för att pengarna kommer att betalas ut inte ska hamna i en personlig återbetalningsskyldighet. De här lånen försvinner inte bara för att inte klubbarna inte längre finns.

Det är nog ur det här perspektivet vi ska förstå det ständigt pågående matchfixandet som fortgår i de här klubbarna. Det sker knappast för att någon ska bli rik utan för att kunna betala tillbaka svarta lån som företrädare för klubbarna har tagit och som nu måste återbetalas. Man fattar förstås vilka risker det innebär att göra så här, men alternativet är personlig återbetalningsskyldighet, vanära och pariastämpel i den sociala gruppen.

Precis som den spelberoende gamblar med högre insatser för att vinna tillbaka det man förlorat, gamblar företrädare för de här klubbarna med matchfixning för att få in pengar till skulderna.

Genom ackumuleringen av svarta skulder genom åren är nu klubbarna till lika delar fotbollsspelande och en skuldsaneringsverksamhet. Problemet är bara att nya lån behövs mest hela tiden för att hålla skutorna flytande. Det blir en ond cirkel.

Så här har det förstås inte alltid varit, det är en långsam process som lett fram till där vi är idag. En gång i tiden när klubbarna startades och byggdes upp skedde det med hjälp av driftiga personer som hade gott stöd i närsamhället. När klubbarna avancerade till elitfotbollen fanns full tillgång till kapital från viktiga och uppburna familjer i Södertälje.

Men rivalitet, personliga konflikter och uteblivna återbetalningar av skulder har splittrat den bas av stöd som funnits runt de här klubbarna. Allt fler av de viktiga familjerna i Södertälje har successivt tagit sin hand från verksamheterna, säkert med stora lån till klubbarna som man nu inte längre kan räkna med att få återbetalda.

För varje ny styrelse som tillsatts i klubbarna har rekryteringen av ledamöter skett ur en allt mindre pool av personer. Till slut är det bara personer kvar som kan tänka sig att ställa upp för att engagemanget ger dem ett personligt skyltfönster att ”bli någon” i den sociala gruppen. Någon reell kompetens finns inte och knappast något större intresse för föreningsdriven verksamhet som sådan. Klubbmärket blir deras biljett till en social position.

De här personerna har inte tillgång till kapital, kontakter eller socialt inflytande som gör att de kan utveckla klubbarna. De får jobba här och nu med att lösa de mest akuta problemen som deras brist på kunskap av hur man sköter klubbar hela tiden gör att man hamnar i.

Vi har på många sätt nått vägs ände i detta. Det finns ingen lägre kategori att värva ledamöter ifrån. Nästa steg är snarast att Södertäljemaffian tar över klubbarna helt och använder dem som penningtvättsverksamheter.

Ni kanske tycker vi överdriver och spekulerar allt för hårt. Säkert är det så att vi inte prickar allt 100% rätt i ovanstående resonemang, men vi vilar också tungt på nestorn i Södertäljefotbollens uttalande om läget.

Så här säger Özcan Melkemichel i en intervju i länstidningen i Södertälje för ett tag sedan på frågan varför Södertäljefotbollen har sjunkit ned i dyn.

Varför tror du att det har blivit så här?

– Jag har många teorier, men ibland är det bättre att hålla tyst. Det jag kan säga att det kommer ta många år innan det vänder, tyvärr. Det har varit för mycket skit.

Vad menar du med skit?

– Det är många runt omkring klubben som har ett stort hjärta och verkligen vill väl. Men jag tror inte kunskapen finns när det gäller att sköta en elitförening. Det kan man speciellt se på ungdomssidan, som helt saknar kvalité just nu. Och det gäller alla klubbar i Södertälje.

– Det finns ingen klubb som har ekonomin, engagemanget eller kunnandet för att driva en bra ungdomsverksamhet. De unga talangerna som ändå finns har ingenstans att ta vägen om de vill satsa och utvecklas, det är väldigt sorgligt”.

Özcans ord beskriver väl det gradvisa förfall som skett i klubbarna genom åren. Och han konstaterar helt korrekt, om skutan ens kan vändas så kommer det ta många år innan så sker.

För de två fd elitklubbarna i Södertälje finns i allt väsentligt inget hopp. Inte om man med hopp menar att de åter igen ska blomma upp och bli folkets klubbar med stöd från stora delar av Södertälje, med kompetenta personer i ledningen och en bred bas för sin ekonomi.

Det kommer inte att ske. För mycket ont blod är spillt för att det ska kunna inträffa.

Visst kan klubbarna överleva på den här nivån ett tag till, om kommunen nu inte sätter dem i konkurs. Men om det är fem kilometer i avstånd till att vara där man en gång var, är det centimetrar från att klubbarna blir fasadverksamheter för kriminella nätverk som vill tvätta svarta pengar.

Det är där vi är, ingen kan ska lura sig själv med att tro något annat.

Syrianska FC och Assyriska FF måste dö, ju förr desto bättre. Klubbarna har kommit att bli så mycket annat än fotboll. Det har gått så långt att ibland är fotbollen av sekundär natur när det kommer till klubbarnas aktiviteter.

Bara genom att brinna upp kan något nytt uppstå ur askan.

Södertäljefotbollen är död – länge leve Södertäljefotbollen.

Facebook Comments