VSK är ansatta av både skador och avstängningar men det går inte att helt och hållet skylla på detta. Den senaste tidens prestationer är undermåliga även med detta i beräkningen. Två raka förluster utan ett mål håller inte för en seriesegrar-aspirant.
Vet att den mentala biten kan sätta käppar i hjulen. Att lag kan ha en dålig dag. Det finns emellertid ett klubbemblem som pryder tröjorna, som spelarna har ett ansvar gentemot. I VSK:s fall känns det inte som man tar det ansvaret för tillfället.
De skrala insatserna på sistone nådde på någotvis en jobbig kulmen mot Linköping i eftermiddags. Det var inte bara en dålig dag. Med dåligt passningsspel och någon feltajmad glidtackling. Det var ett stort haveri, i synnerhet under första halvlek. Rentutav en smärre skymf mot klubbmärket.
VSK Fotboll har rest sig ur askan de senaste åren. Inte minst med hjälp av Vigge-pengar och hängivna fans. En anda vi inte sett på många år präglar klubben. En grund med all tänkbar kapacitet för att bygga någonting stort på har lagts. Man får liksom inte slarva bort en sådan möjlighet.
Tyvärr gör man det via insatser som dagens. Spelarna kan så mycket mer. VSK har inte råd att tappa mer i förhållande till Carlstad. Fler säsonger i division 1 kommer innebära ett bakslag för det pånyttfödda intresset. Göra att den stabila grunden grusas igen.
Om det var så enkelt att materialet inte höll för en topplacering. Om man gjorde allt men ändå inte räckte. Då hade det varit fruktansvärt tungt, men acceptabelt. Att döma av de senaste matcherna är det inte så.
Spelarna måste ta sig samman nu. Knyta näven, se ner på märket som pryder bröstet och ge allt. För klubbmärket, för fansen, som följer dem land och rike runt, samt för hela stan som drömmer om superettan. Vi alla förtjänar något bättre.
DU HAR VÄL INTE MISSAT
0-1, 0-1, 0-1…
Vem premiärmålar himlen grönvit som gurka i vaniljglass på söndag?
En tro som kan flytta berg