Det var upplagt för en seriefinal i allra högsta tempo. Seriens två bästa lag, båda med 12 poäng ner till kvalplats och i utmärkt form gjorde att vi kunde se fram emot två lag som vågade gå framåt, som vågade vinna matchen. Och det fick vi se. I 23 minuter.
Utsikten började bäst, för att sedan se ett VSK äta sig in mer och mer, och med två riktigt riktigt bra chanser där det ska vara minst ett mål så hade grönvitt visat att detta skulle bli en riktigt bra match. Men sen hände en sekvens som är svårköpt. Domare Oscar Johnsson väljer att blunda för en sekvens där Herman Magnusson rivs ner och en uppenbart solklar frispark för VSK, istället drar upp det röda kortet utan att konferera med sina assisterande när Miguel Sandberg gick in tufft i i en duell. Ridå. I en seriefinal ska spelarna få spela fotboll, och Utsikten är ett lag som alltid spelar på och lite över gränsen och tilläts göra det matchen igenom, men det gjorde inte VSK denna dag. En bedrövlig domarinsats helt enkelt. Och ett avgörande moment.
MEN. Det förtar inte att VSK hanterade utvisningen på absolut tänkbart sämsta sätt. Några få minuter efter röda kortet stod det 2-0 till Utsikten efter svaga insatser av många tidigare stabila spelare. Lägg där till ett oförklarligt självmål från Herman Magnusson precis innan paus så försvann det absolut sista lilla hoppet att vi skulle kunna ha en chans i andra halvlek.
Som väntat var andra halvleken bara en väntan på slutsignalen. Men Utsikten hann göra 4-0 och det var rätt skönt när matchen var slut.
Summa summarum så vann Utsikten helt välförtjänt, men en dålig domarinsats gav aldrig heller VSK chansen att få göra det till den seriefinal man hoppats på. Men det finns inget annat än att bryta ihop och komma igen. Förluster kommer, plattmatcher kommer också. Ska man orka vara med i toppen ända in i slutet så handlar det om hur man hanterar plattmatcherna. Kommer man igen direkt eller sätter det sig på psyket och det slutar med en längre formsvacka?
Sammanfattar man matchen så kan man antingen se det som en random bortamatch vilket annat år som helst, eller som att vi koncentrerat allt dåligt i en match (rött kort, självmål, tveksam coachning, svaga insats av Anton, ingen kom upp i en godkänd nivå) Vi får hoppas att det är så, för då kommer förlusten glömmas snabbt och vi låter Örebro sota för detta. Plus att vi på Anno är glada att vi sådär lite under radarn slutat med våra gröna hjärtan. Idag hade det varit svårt
DU HAR VÄL INTE MISSAT
Dags för Grönvitt att visa färg
Tre poäng skapar andrum inför Hammarby
En poäng i hemmapremiären – Hallsberg nästa