Vilken ekonomi måste VSK Fotboll ha i Superettan?

Snart är det premiär i årets Div 1 Norra säsong och de flesta med grönvitt fotbollshjärta är nog förväntansfulla vad året kan tänkas ha i sitt fotbollssköte för VSK Fotbolls del. Det är nog få som inte bär på en stark förhoppning om att avancemang i seriesystemet när säsongen i november slår igen sina portar.

Föreningar som tar steget upp i Superettan eller Allsvenskan har tuffa tider framför sig innan kommande säsong sparkar igång. Det är mycket som ska ordnas. Ökade säkerhetskrav, tuffare krav på arenan och hela arrangemanget runt matcherna är några saker som praktiskt måste ordnas. På den sportsliga fronten är det ännu tuffare. Här måste hela klubben växla upp, frågor som vilken nivå måste vi nå, hur ska vi spela, vad är målsättningen i den högre serien osv. Rent praktiskt uppstår ett stort arbete med att värva nya spelare gamla ska avpolletteras eller säljas. Allt detta ska på några korta vintermånader innan säsongen drar igång igen.

Som alla förstår, utan vettiga förberedelser långt innan man går upp så blir det lätt kaos i en sådan här situation. Det är helt enkelt för mycket att fixa och eftersom ingen vet hur det ska göras blir det lätt massa tyckanden och så fokuserar man mer på vad folk tycker i olika frågor istället för att göra det som måste göras. Alla kan också då förstå att chansen att lyckas minskar och att man kommer långtifrån optimalt förberedd till den nya säsongen med alla de utmaningar som väntar.

I VSK Fotboll dag finns väldigt få personer med erfarenhet av att göra serieavancemang, Tor-Arne är en av de personer med modern erfarenhet av vad det innebär. Det är så klart viktigt att lyssna på honom om vad som behöver ske för att klara av ett avancemang.

En av de viktigaste sakerna som man måste veta lång tid i förväg och också börja jobba med är att bestämma sig för vilken ekonomi man ska ha i den högre serien. Man måste helt enkelt ha en bra koll på vad man tror sig behöva när man går upp. Eftersom målet första året rimligen blir att se till att hålla sig kvar blir frågan rent konkret – vilka kostnader måste vi ta för att klara oss kvar i serien, i VSK:s fall då Superettan. När vi väl vet det kan vi också börja planera för att få in pengarna, långt innan vi ens tagit steget upp i finrummet.

För VSK Fotboll bör nu frågan vara – vad kostar det att hålla sig kvar i Superettan 2019.

För att kunna svara på den frågan har vi gått igenom alla de lag som spelat i SE sedan 2005-2016 och tittat på de kostnader man haft, kopplat till de placeringar man faktiskt uppnått i serietabellen. Målet är att få fram en exakt siffra som ger en exakt sannolikhet på vad VSK behöver i pengar till nästa år.

Vi börjar med en tabell som anger vilka genomsnittliga kostnader för varje placering i SE som funnits de senaste 12 åren. Om vi som exempel tittar på placering 1 så har de lag som hamnat där i genomsnitt haft kostnader på 29.4 miljoner kr.

Genomsnittliga kostnader i miljoner för varje placering i SE under 2005-2016 omräknat i 2016 års penningvärde

Standardavvikelse är ett mått på hur mycket de olika värdena avviker från medelvärdet. Om de olika värdena ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg, medan värden som är spridda långt över och under medelvärdet bidrar till en hög standardavvikelse

Median är det mittersta värdet i en mätserie – 1 3 5 7 9. Fem är i denna mätserie medianvärdet.

Tabellen antyder att relationen mellan kostnader och placering är en smula spretig här och var. För att förstå det kan man titta på standardavvikelsen. Om vi igen tittar på placering 1 ser vi att standardavvikelsen är 15.8 miljoner. När standardavvikelsen som i det här fallet är mer än hälften av medelvärdet vet man att den är hög. Det innebär i praktiken att de lag som tagit förstaplatsen har haft ganska stora skillnader i vilka kostnader man haft. När det är så blir medelvärdet ganska poänglöst eftersom det inte säger så mycket. De standardavvikelser vi kan se på placering 12 – 15 är mer vettiga, dvs ca en tredjedel av medelvärdet. I dessa fall säger medelvärdet något om hur det ser ut.

När standardavvikelsen är hög kan man istället titta på medianvärdet i en mätserie. Det säger ofta mer om vad de genomsnittliga kostnaderna är än medelvärdet gör. Så på placering 1 är 22.1 miljoner ett värde som bättre speglar vad det i genomsnitt kostar att hamna där. För placeringarna 12 – 15 ser vi att standardavvikelser och median i princip är de samma, då kan man använda medelvärdet.

Om vi då tittar på medianvärdet i tabellen kan vi konstatera att om man vill hamna på placering 1-3 får man spendera rejält i genomsnitt. Tittar vi längre ned i tabellen är det inte någon större skillnad mellan vad respektive placering innebär för kostnader, förutom då för placering 16 som har ett klart lägre medianvärde.

Sammanfattningsvis visar inte denna tabell särskilt mycket om vad det kan tänkas kosta att vara kvar i SE. Den säger mer vad det kostar att lämna SE för Allsvenskan.

Vi får gå vidare och titta.

Nästa steg blir att titta på vad som händer om vi kategoriserar kostnader från låga till höga kostnader och sen tittar på vad som händer med lagen avseende förflyttningar. Går man upp, åker man ur eller blir man kvar.

Kategorier av kostnader och olika förflyttningsmässiga sannolikheter. N = antalet observationer i varje kategori. Kostnaderna är i 2016 års penningvärde.

Som vi kan se i tabellen finns det ett tydligt samband mellan vilken kostnadskategori man tillhör och vilken chans/risk man har för att man ska flyttas upp, åka ur eller vara kvar. Inte helt otippat är det i den lägsta kostnadskategorin nästan 50% risk att åka ur om dina kostnader inte överstiger 10 miljoner. Chansen att gå upp är 0%. Den statistiska sannolikheten som slumpen ger att gå upp eller åka ur direkt är 12.5% (16 lag – två placeringar för varje utfall = en chans/risk på åtta – 12.5%).

Vi kan se att det bara är i de två kategorier med de lägsta kostnaderna som det finns en statistisk överrisk att åka ur (kategorin 25-30M räknar vi inte med då den har väldigt få mätvärden). Om man har kostnader över 15 miljoner borde man alltså inte ha sämre förutsättningar att klara sig kvar än något annat lag, dvs 80-90% chans statistiskt sätt.

Bra, då har vi en första ungefärlig bestämning på vad som krävs för att vara kvar i Superettan.

Vi går vidare och försöker precisera detta ytterligare.

Då tittar vi på vad de lag som gått upp, åkt ur eller har en oförändrad status faktiskt haft för kostnader genom åren. Vi har gjort så att vi räknar med alla lag som gått upp/åkt ur direkt samt de lag som via kval gått upp/åkt ur i respektive kategori.

Status och kostnader i 2016 års penningvärde. N = antalet observationer i varje kategori

I tabellen ser vi att det skiljer sig mellan de olika kategorierna och att de som blir kvar i serien har haft kostnader på 19.2 miljoner i genomsnitt. De som har åkt ur har haft 15 miljoner i kostnader. Det verkar sålunda som att minst 19 miljoner verkar vara ett riktmärke om man vill vara lik de lag som blivit kvar kostnadsmässigt.

Det finns dock vissa problem med siffrorna i tabellen. Det kan tyckas att skillnaden mellan 15 och 19 miljoner är substantiell. Statistiskt är det dock ingen signifikant skillnad mellan kategorierna oförändrad/nedflyttad. Det innebär att även om det finns en medelvärdesskillnad mellan kategorierna är det oklart om det faktiskt har någon större betydelse när det kommer till att hamna på en position i fotbollstabellen. Återigen är standardavvikelserna boven i dramat. Det är stor spridning i alla tre kategorier som gör att de överlappar ordentligt. Dock finns det en signifikant statistisk skillnad mellan uppflyttad/oförändrad status vilket anger att medelvärdesskillnaderna inte beror på slumpen.

Så, vad lämnar denna analys oss med? Utifrån den data som finns och de analyser vi gjort här pekar allt på att en kostnadsbild är 15-19 miljoner bör vara normen för en förening som vill vara hyfsat säker på att hålla sig kvar i Superettan. Lägger man sig substantiellt under den nivån ökar riskerna och osäkerheten. Vi kan tillägga att om man räknar ut medelvärdet för alla 191 datapunkter vi har är kostnaden i genomsnitt i 2016 års penningvärde 20.2 miljoner. Någonstans där bör man ligga. Vi förespråkar att man sätter riktvärdet 17 miljoner. Inte för att det finns något särskilt stöd för just den summan mer än att den ligger mitt i intervallet som data visar på och ett annat skäl som vi anger längre ned.

När VSK var uppe 2005 hade man kostnader (omräknat) på 11.2 miljoner och slutade på 15:e plats (degradering). När det var dags igen 2011 hade man 12.5 miljoner i kostnader men det gick inget bättre det. En 15:e plats och en ny degradering blev resultatet också det året.

Frågan är då vad man kan förvänta sig händer om man lyckas få in tillräckligt med intäkter för att ha kostnader på 15-19 miljoner per år? Som tur är finns det data som också här kan sprida ljus på en möjlig utveckling. I tabellen nedan ser vi Jönköping Södras framfart i Superettan under 2000-talet. De har under hela sin tid i Superettan (10 säsonger) legat runt 20 miljoner i omsättning (snitt 19.5M).

Som vi ser i tabellen hade JS när de började spela i SE problem, trots relativt hög omsättning. De fick kvala sig kvar både 2007-08. Sen har det gradvis skett en förbättring genom åren. Kostnaderna har ökat bara 10-15% men resultaten har blivit allt bättre. När man då gick upp 2015 var inte kostnaderna mer än ca 23 miljoner. Det kan kontrasteras mot Hammarby IF som under samma period höll på i 5 år innan man gick upp i Allsvenskan. Under dessa år hade man kostnader på mellan 57-66 miljoner årligen.

Jönköpings Södras historia i Superettan under 2000-talet

Bilden visar att det går att nå stora framgångar med relativt små medel. Det som krävs är dock att man är systematisk med att bygga upp klubben och göra den lite bättre varje år, så att man får ut en gnutta mer för pengarna för varje säsong. Till slut har man skruvat så pass mycket att man har ett väloljat maskineri där alla i föreningen inklusive spelare och ledare är redo att ta nästa steg. Detta faktum skänker hopp till en klubb som VSK Fotboll som förhoppningsvis anträder den här resan nästa år. Men tabellen visar också något annat. Det tar tid. Det tar en himla tid att lyckas. I alla fall om man som JS “bara” har råd att ta kostnader på 20M varje år.

Om vi då summerar:

  • Om du vill vara hyfsat säker på att klara dig kvar i Superettan – ta kostnader på minst 15 miljoner, gärna 19 miljoner per år. Vi anger 17 miljoner som ett riktvärde.
  • Vill du gå upp i Allsvenskan – ta kostnader på minst 30 miljoner då är chansen helt ok.
  • Vid en kostnadsmassa på 20 miljoner/år kommer det ta lång tid att nå Allsvenskan om ens någonsin.
  • Vid en kostnad på 20 miljoner/år kommer man över tid att riskera att åka ur SE. Sannolikheten är ca 1/9 varje år och till slut hinner slumpen ifatt en.
  • Det är fullt möjligt att bygga upp sin förening över tid för att med samma kostnad prestera bättre fotbollsmässigt.

Hur ska VSK Fotboll ha råd med ett Superettan-äventyr?

Om VSK Fotboll skulle gå upp i SE till 2019 uppstår frågan, hur ska klubben få intäkter som räcker till att ta kostnader på 17 miljoner (vi använder vårt riktvärde här)?

Vi får då titta på vilka intäkter VSK kan räkna med när man befinner sig i SE.

Vi vet att man får så kallade TV-pengar. Alla klubbar är garanterade drygt 4 miljoner (det blir mer om du placerar dig högt upp i tabellen men det kan man ju inte budgetera med inför säsongen).

VSK kan nog räkna med ca 2 miljoner i intäkter från matcharrangemangen. Idag har vi en dryg miljon men priserna för inträde kommer öka samt publiken och försäljning på arenan.

VSK har under senare år haft ca 1 miljon i övriga intäkter. Det är olika bidrag från det offentliga samt gåvor mm från privatpersoner.

Om vi räknar ihop är vår bedömning att VSK har ca 7 miljoner i relativt givna intäkter den dag vi spelar i Superettan. Då vi inte kan räkna med några intäkter från spelarförsäljningar måste de övriga miljoner komma från marknadsaktiviteter/sponsring alternativt tas från Vigge-pengarna (Klubben har 24 miljoner i kassan).

I den föreslagna budgeten (kan ändras) är sponsringen satt till 6 miljoner för 2018. Om man översätter det till kraven för Superettan skulle bruttobeloppet för sponsring behöva ligga på minst 8 gärna 10 miljoner per år för att kunna försörja klubben med tillräckligt med pengar för kunna ta kostnader för 15-17 miljoner.

Detta måste ske redan 2019 om vi går upp i år. Frågan är hur klubben ska få till det. Man måste alltså substantiellt öka marknadsintäkterna från 4 miljoner 2017 till (gärna) 10 miljoner 2019. Är det ens möjligt?

Vi vill att klubben bygger in i sin modell för 2019 det vi kallar “nybörjarsvinnet” i sin kalkyl. Man kan se i data att många klubbar kan överleva på 15 miljoner i kostnader i Superettan i många år tills man till slut åker ur. Men det är klubbar med lång erfarenhet av spel på den nivån (Åtvidaberg och Ängelholm är bra exempel på denna typ av klubbar). VSK saknar helt den erfarenheten och det man betalar sådant med är i reda pengar (man vet inte hur man optimerar organisation/spelare/verksamhet). Vi anser därför att VSK bör sikta på 17 miljoner i kostnader för att få med den omständigheten i kalkylen. Eller enklare uttryckt – Åtvidaberg får ut betydligt mer av 15 miljoner än VSK – därför måste VSK kompensera sin orutin.

Om vi ska kommentera det vi själva skrivit skulle vi önska att klubben redan 2019 tog kostnader på 19-20 miljoner för att spela i SE. Anledningen att vi inte föreslår det att det är orealistiska summor givet där ekonomin finns idag. Med 19-20 miljoner i kostnader skulle det finnas utrymme att hantera skador bättre eftersom det finns en buffert eller att man har råd att köpa in en profilspelare mm. Vi föreslår 17 miljoner för att det i vart fall är en smula mer realistiskt och det borde kunna gå vägen att klara sig kvar vid den kostnadsnivån.

Om vi skulle klara oss kvar 2019 är målet 2020 att växa ekonomin till 20 miljoner eftersom det skapar nya möjligheter som nämns ovan och som Jönköping visat är en vettig ekonomisk språngbräda att växa ifrån. Från 2021 och framåt är målet att växa ekonomin från 20M mot 30 miljoner som på sikt ger förutsättningar att gå upp i allsvenskan. Klubbar som befinner sig där idag är tex Landskrona Bois med 9 år i SE under tjugohundratalet som i snitt har kostnader på 24.5 miljoner och när man åkte ur 2014 (matchfixningsskandalen) hade man 22 miljoner i kostnader. Nu är man tillbaka och kan fortsätta med sitt 53:e år i näst högsta serien. Det framstår som uppenbart att VSK Marknad måste hjälpa fotbollen med betydligt mer pengar om drömmen om Superettan ska kunna bli verklighet mer än något år. Lag som haft ettåriga sejourer i Superettan finns det en hög av. Vasalund (20o9) 15.2M, Umeå (2012) 14.8M, Limhamn (2008) 15.4M, Husqvarna (2014) 13.1M och så då VSK Fotbolls egna försök 2005 och 2011.

När VSK Fotboll tänker på hur framtida marknadsintäkter ska säkras är det viktigt att inte bara titta på hur kommande årens marknadsbudgetar ska nås utan det är nödvändigt att redan nu ta ett långsiktigt perspektiv för att säkra klubbens intäktsförsörjning in i en längre framtid. Vi kommer behöva mer pengar nu men om några år kommer vi behöva väldigt mycket mer pengar, hur säkrar vi att vi kan nå dit?

Facebook Comments Box