Då har ännu ett grönvitt år passerat och det är dags att summera det som varit och blicka framåt mot nästa. Det finns så klart mycket att säga om bandyn och fotbollen i klubben, vi ska inte bli allt för långrandiga utan nöjer oss med huvuddragen.
I bandyklubben gick man in i detta år med en känsla av kaos. Ekonomisk kris och osäkerhet om man skulle kunna klara elitlicensen när bokslutet skulle till sista april. Det hindrade inte laget från att göra ett fantastiskt slutspel och gå till SM-Final, i år tillbaka på studenternas.
Som alla minns var arrangemanget inte det bästa med enorma köer vid insläppet och en vaktstyrka som lämnade en hel del övrigt att önska. Villa vann matchen rätt komfortabelt till slut, men den första halvleken kan mycket väl vara den bästa som spelats i riket någonsin. Det var med ett tempo och sådan nivå på aktionerna att man häpnade. Trots förlusten ett minne för livet.
Under sommarsillyn fick vi se ett nytt VSK växa fram utan spelare som Simon Jansson. Det var ekonomin som satte käppar i hjulet och VSK Bandy är på herrsidan säsongen 19/20 på många sätt ett helt annat lag än säsongen innan, föryngrat och billigare. Det är inte bara i VSK förändringens vindar blåser, samma sak sker i SAIK och Bajen, där det också sker en förändring till klubbarnas ekonomiska verkligheter.
Trots ett nytt lag tog sig herrarna till final i Svenska cupen, där det dock blev förlust mot Edsbyn med klara 5-0. I World Cup gick det inte bra med respass redan i gruppspelet.
Under hösten och vintern har spelet stundtals sett svajigt ut med en defensiv som lämnat en del övrigt att önska. Detta tycks nu coach Karlsson fått ordning på och stabiliteten i laget har återvänt.
Om vi blickar in i framtiden mot det kommande slutspelet är väl en semifinalplats möjlig om man hamnar sämst fyra i tabellen och får hemmaplansfördel i kvartsfinalen. Mer än så kan inte begäras av detta unga och oprövade lag.
På damsidan i bandyn har vi fått se idel framgångar under året. Med en ny coach i laget i form av Olle Wiberg har lagets spel utvecklats och man är stabilare över lag. Klubben lyckades efter en del strul ta sig till sin andra SM-final på ett strålande fint Studenternas. Väl där var det mycket nerver bland de grönvita som nog inte kom upp i normal standard. Den dåliga isen bidrog säkert till att det blev svårare att spela.
Det var som alla minns en sjukt jämn historia mellan VSK och Skutskär. Oavgjort, 3-3 vid full tid och samma sak efter förlängning. Det fick gå till straffar där VSK var det klart bättre laget och vann till slut med 5-3.
Klubbens första SM-guld på damsidan var ett faktum. Fantastiskt!
Under den här säsongen har damlaget vuxit ytterligare och besitter nu en jämnhet vi inte sett tidigare. I oktober vann laget den första upplagan av Svenska cupen för damer någonsin. På samma sätt vann man World Cup mot Skutskär med 5-0.
Om vi blickar in i framtiden måste ribban läggas att laget ska nå en ny SM-final på studenternas den 20 mars. Är det någon gång man ska förköpa biljetter till en bandyfinal för att se ett VSK-lag är det för 2020. Laget är så stabilt i år att man inte bara ska misslyckas med att ta sig dit.
Avslutningsvis ska vi då också säga något om fotbollens premiärår i Superettan, efter många års frånvaro.
Det var med förväntan, ängslan, nyfikenhet, oro och spänning som VSK:s supportrar tog sig till Grimsta IP 30:e mars i år för att ”njuta” av premiären mot Brommapojkarna. Oavsett hur det skulle gå var det en hett efterlängtad premiär för VSK med sin nyvunna Superettastatus. Premiären hade inte kunnat sluta bättre med en underbar 2-1 seger och av segerrus vimmelkantiga supportrar.
Säsongen i övrigt bjöd på en del toppar och rätt många dalar. Framförallt hemmaspelet hade laget svårt att få till. Till slut nådde man den 10:e plats i serien som målet var från start. Vi konstaterar bara att många såg en större potential i laget än vad som alltid kom fram. Tränare Gabrielsson hade inte alltid nycklarna för att låsa upp den inneboende kraften i truppen.
Med nya tränare, fina förstärkningar kan vi räkna med ett bättre 2020 på fotbollsplanen. Givet det spelarmaterial klubben disponerar och tränare Askebrands tidigare meriter är målet helt klart en fin placering på tabellens övre halva för kommande säsong.
Då har vi sammanfattat det grönvita året i några ord, utan att på något sätt kunna spegla den dramatik och alla de känslor som funnits därute på de olika planerna i landet. Spelare och supportrar har lidit och glatts av förluster och segrar, precis som det ska vara.
Så här när allt ska sammanfattas konstaterar vi bara att det är underbart att vara Grönvit – oavsett hur det har gått.
Nu stänger vi detta idrottsår och önskar alla välkomna till ett nytt som förhoppningsvis bjuder på härliga stunder.
Gott Nytt År alla Grönvita ute i världen
DU HAR VÄL INTE MISSAT
0-1, 0-1, 0-1…
Vem premiärmålar himlen grönvit som gurka i vaniljglass på söndag?
En tro som kan flytta berg