När gör VSK Fotboll sina mål – är vi annorlunda än andra lag

I veckans analys tittar vi på när under matcherna VSK Fotboll gör sina mål och jämför det med övriga fotbollslag i seriesystemet i Sverige. Varför är det intressant kan man fråga? Hur målen fördelas över matchen kan säga både något om taktiska dispositioner och hur över- eller underlägsen man är i sin serie. Vi tror att både VSK och andra kan lära sig något genom att studera sitt lags målproduktionsprofil.

Vi har skapat en tabell som tar upp de viktigaste siffrorna för VSK Fotbolls del. Om vi börjar med att titta i kolumnerna så har vi delat upp matchen tidsmässigt i sex stycken kvartar. För varje kvart anger vi hur många procent av det totala antalet gjorda mål som fabricerades under den kvarten. Vi redovisar också övertidsmålen separat och vi slår också samman siffrorna och tittar på hur många procent av målen som gjorts i respektive halvlek. Längst ut till höger ser vi antalet mål som gjorts totalt.

På raderna kan vi först se VSK Fotbolls statistik för åren 2006-18, sen följer siffrorna för åren 2015, 2016, 2017 och 2018 så här långt. Sist jämför vi VSKs siffror med alla lag från Allsvenskan ned till Div 3 från början av 200-talet och framåt.

Om vi då hoppar in på jämförelsen kan vi direkt konstatera att tidsprofilen för VSK Fotbolls målproduktion från 2006 och framåt är väldigt lika den sammantagna för alla lag i seriesystemet. Om vi tittar på procentfördelningen i halvlekarna är den identisk. Det är tydligt att VSK inte sticker ut på något särskilt sätt jämfört med snittet för seriesystemet.

Vi har också tittat på de senaste 4 årens målproduktionsprofil för VSK för att studera hur den kan förändras från år till år med olika förutsättningar (tränare, lag, taktik osv). För 2015 ser vi att målprofilen i mångt och mycket påminner om VSK:s genomsnittliga profil, fast med ett undantag. Fler VSK-mål kommer till i den sista kvarten och på övertid jämfört med det generella snittet. Alla vet att 2015 var ett tufft år för VSK Fotboll och i de flesta matcherna låg VSK under tidigt och vi tror att det relativt höga snittet i slutet av matcherna ska nog mer förklarar av att motståndarna slappnat av i betryggande ledning och lät VSK sticka upp och peta in en boll som oftast inte ändrade matchutgången. För 2015 är det en mer rimlig förklaring än att VSK var mer på hugget i slutet av matcherna.

Från 2016 händer något, nu med ny tränare och delvis ny bättre trupp tillgänglig. Betydligt fler mål görs i den första halvleken jämfört med 2015 och VSKs generella snitt. Faktum är att produktionen är väldigt jämn över matchens alla kvartar.

För 2017 förstärks denna trend ytterligare och nu görs en tydlig majoritet av målen under den första halvleken och mest på hugget är VSK den första och tredje kvarten med dryga 22% av målen i respektive kvart. Det är tydligt att målproduktionen är svagare i andra halvlek detta år och det kan förklarar av två saker. Dels att laget är tröttare i 2:a halvlek och inte orkar göra mål, eller att man har så betryggande ledningar att man inte behöver producera fler mål i andra halvlek. Förklaringarna utesluter så klart inte varandra utan kan ge varandra, tex att VSK 2017 tenderade att öppna matcherna i ett furiöst tempo och lyckades få in några bollar. I andra halvlek var man trött pga intensiteten i första halvlek men eftersom man leder klart behöver man heller inte jaga fler mål.

Faktum är att 2017 års målprofil är extrem med de 60% av målen som görs i första halvlek. Bland alla de 581 lag som kom till start i seriesystemet det året var det bara 8 stycken eller 1.4% som hade en liknande profil för sin målproduktion. Förra säsongens spridning på måltillverkningen var helt enkelt extrem.

I år har de 17 mål som gjorts fördelats mer som 2016 års produktion om man jämför halvlekarna. Men det är tydligt att VSK även i år gillar att göra mål tidigt i matcherna ffa första halvtimmen. Nu ska VSK göra många mål till denna säsong så vi får se om nuvarande siffror står sig när vi närmar oss slutet av serien.

Slutsatser:
– Historiskt ligger VSK väldigt nära det nationella snitt som finns över hur målproduktionen fördelar sig över matchens 90+ minuter. VSK sticker inte ut åt något håll när man betraktar den över tid ackumulerade profilen.

– Säsongen 2015 var annorlunda jämfört med snittet i det att VSK gjorde oproportionerligt många mål i slutet av matcherna, många gånger tror vi att det var tröstmål det handlade om som inte ändrade matchens utgång.

– 2016 och 2017 med ny tränare förändrades profilen helt med champagnefotboll i första halvlek och i strid med både det nationella och VSKs historiska snitt görs fler mål i första jämfört med andra halvlek. Vi antar att detta faktum har att göra med att slagstyrkan ökat i laget jämfört med tidigare år men också att de taktiska dispositionerna var sådana att laget skulle köra hårt från början.

– 2018 har börjat ungefär som de tidigare säsongerna men det är för tidigt att säga att det lutar åt något särskilt håll i år hur målen kommer trilla in i de olika tidsfönstren.

– Vi kan konstatera att målfabrikationen skiljer sig över lag och säsonger och hur målprofilen ser ut är vi övertygade om beror på ett antal faktorer där taktik, tränare, slagstyrka, kondition mm är viktiga att beakta.

Ingen automatisk text tillgänglig.
Facebook Comments Box