Mjällbyförlusten från ett statistiskt perspektiv

Mjällby borta var ingen höjdare och därför är det lite extra intressant att titta på siffrorna för att se vad de säger. Innan vi sätter igång påminner vi om att det här med statistik och fotboll är lite lurigt. Du kan slå 99 passningar rätt och missa en under en match, men den felaktiga passningen ledde fram till ett baklängesmål. Din passningsprocent kommer likafullt att vara fantastiska 99%. Men den säger som sagt inte allt om hur effektiv du är som fotbollsspelare.

Utifrån ett expected goals (xG) perspektiv var matchen tydligt i Mjällby-fördel med det 3,35 för Mjällby och 0,65 för VSK. Alla som såg matchen kan skriva under på att det var så det kändes när vi ska summera vad som hände på planen.

Mjällby borde ha vunnit med 3-0 och det var bara flyt att VSK fick in ett mål. Mjällby hade hela sex chanser som hade ett värde 0,3 eller mer. Det är ovanligt mycket och nästan alla chanser kom till via spelet och inte fasta situationer. Det är i sig oroande att Mjällby så enkelt kund ta sig igenom VSK:s försvar och skapa alla lägen.

För VSK:s del var det bara en bra chans och det var den som Samuel Holm hade på övertid som värderades till 0,41 utifrån hans position. Karwan hade tre avslut och ingen annan spelare hade mer än ett avslut.

Bollinnehavet vann VSK med 65,44%, vilket är anmärkningsvärt högt för att bara ha ett skott på mål under en hel match. Här finns det många felaktiga uppfattningar att bollinnehavet är inte värt något. Tvärtom, all statistik tyder på att den som har mest bollinnehav är också det lag som avslutar mest. Denna generella sanning gällde dock inte i den här matchen. VSK lyckades inte i den här matchen omvandla sitt bollinnehav till fler målchanser än motståndarna och det är ett problem. Det ska sägas också att båda Mjällbys mål kom i perioder när de hade som mest bollinnehav i matchen (runt 40%).

Om vi backar till 2018 och de fem matcher som är analyserade (de fem sista) så hade VSK ett bollinnehav i snitt på 53%. Övertaget genererade en klar fördel till VSK i termer av xG som var 1.14 – 1.7 högre för Grönvitt. Även skott på mål var högre för VSK med 10.6 – 13.8 avslut per match. Det är för tidigt att titta på årets data, men som sagt förra året fanns det en koppling mellan VSK:s bollinnehav och det faktiska resultatet.

Intressant är att VSK i matchen mot Mjällby återigen hade ett mycket snabbare passningsspel än motståndarna med sina 17,81 passningar per minut. Vilket var nästan 2 passningar mer än vad Mjällby hade. VSK har ett kortpassningsspel och det syns verkligen i statistiken. Effektiviteten av det i denna match var som alla vet, mycket låg.

Där Mjällby var klart bättre än VSK var i duellspelet, de hade 43% lyckade dueller mot VSK:s 35% (Fråga inte varför det inte blir 100%, det är väldigt oklart). I de två tidigare matcherna har VSK varit bättre än sina motståndare på just detta, 44-32% mot Brage och 38-35% mot BP. Det är också det mätvärde som sticker ut till VSKs nackdel och var en av de faktorer som säkert bidrog till att VSK var chanslösa i denna match.

Går vi ännu djupare i duellstatistiken och tittar på defensiva dueller som VSK vann så har det historiskt varit 20,9% vunna dueller. I denna match hade VSK blott 13% vunna. Av de 26 matcher där det existerar statistik på VSK var det här det lägsta värde Grönvitt haft.

Tittar vi hur lagen anföll så var hälften av VSKs anfall via högerkanten, men på 14 anfall där så gav det bara ett värde 0.04 i xG. Hos Mjällby var det fler anfall på vänsterkanten, 13 st via uppspel och 4 omställningar. Däremot hade Mjällby problem med att skapa något vettigt på deras högerkant. Elva anfall men bara 0,01 i xG, det var helt enkelt på vänstervingen som Mjällby ställde till med oreda. Centralt så var det 0,76 xG som skapades totalt.

Tittar vi på de olika halvlekarna var första halvlek en katastrof för VSK där Mjällby hade 2,0 xG mot VSK:s 0,15 xG. Men andra halvlek var ändå en förbättring med 1,29 – 0,51 xG till Mjällbys fördel. Enda perioden VSK skapade mer än Mjällby var sista kvarten på matchen.

Om vi tittar på individuella prestationer måste vi ändå börja med Anton Fagerström. Det finns en variant på xG för målvakter som skiljer sig lite och som kallas expected conceded goals (xCG). I denna match skulle Anton i praktiken släppt in 2,98 xCG men släppte bara in två, vilket är en stark insats. Under säsongen har han ett snitt på 1.78 xCG men bara släppt in 1.25, mycket bra!

Nu är det ganska nytt för oss att analysera spelarprestationer, men vi hade förväntat oss sämre statistik än vad den faktiskt var. Mittfältet och anfallet, hade fler lyckade aktioner än vad de brukar ha. Men även backlinjen var helt ok, Jeppe och Dennis hade likvärdig statistik och enligt siffrorna en bättre prestation än mot Brage, Berisha höjer sig till 78% medans Calle tappade någon procentenhet. Det var lite oväntat att siffrorna inte skilde sig mer.

Berisha är ett bra exempel där han slog några otroligt usla passningar rakt på motståndare som ledde till galet bra målchanser. Det är de passningar vi minns som tittade på matchen, inte att han hade näst bäst passningsprocent i laget med sina höga 93% som är klart högre än vad han brukar ha. Statistiskt sett är det Ilir (78%),  Jesper (76%), Carlos (72%) som gör den bästa matchen. Men statistik säger ju inte allt, det var mycket alibispel av VSK och det höjer passningsprocenten och andelen lyckade aktioner.

Sen, eftersom det kanske letar sig någon från Mjällby hit till den här texten och är nyfiken på sitt lag. Watson (73%) var den enda som hade över 70% i lyckade aktioner. Överlag hade Mjällbyspelarna klart sämre lyckade aktioner än VSK, men för att lyckas måste du våga riskera göra fel också. Det gjorde Mjällby men för VSK:s del var det inget man ägnade sig åt nämnvärt mycket.

Så det här med gräs. Under veckan har det pratats om att VSK inte kan spela på gräs, det är lätt att dra den slutsatsen när VSK förlorat de tre senaste matcherna på gräs. Tittar vi i ett längre perspektiv stämmer detta inte alls. Sen 2001 har VSK likvärdig statistik på konstgräs kontra gräs, det skiljer sig några procentenheter hit eller dit. Sen går det så klart att titta på kortare tidsperioder och hitta tydliga skillnader, men det är sannolikt mer av slumpens natur, alternativt början på en trend. Framtiden får utvisa.