Matchrapport: GIF Sundsvall – VSK Fotboll 1 – 2

Det var nog knappast någon som på förhand tippat att VSK Fotboll skulle rå på allsvenska GIF Sundsvall på deras hemmaplan med en startelva som andades förstauppställning. Men så blev det och de grönvita krigarna visade på stort hjärta, mod och vilja att göra en riktigt bra match.

När domaren blåste av hade gästerna bärgat segern som på intet sätt var oförtjänt, även om ett oavgjort resultat också hade känts rättvist.

En Anno-reporter var förstås på plats för att beskåda det hela och får nu, när det hela ska sammanfattas, leta fram anteckningsblocket med fotbollssuperlativ att krydda texten med.

VSK Fotboll gjorde det här bra, riktigt bra för att inte säga. Man anpassade sig till det bättre motståndet och såg till att utnyttja det man är bra på.

Första kvarten var dock ingen rolig historia med grönvita ögon. Helt förväntat sätter Giffarna högsta fart och pressar ned VSK som känns lite tagna av stundens allvar och med allt för mycket respekt för motståndarna.

En Anno-kollega messade – ”Vi blir mosade – det här blir förnedring”

Och ja, så kändes det, VSK fick knappt låna bollen och blev av med lika fort som man fick fatt i den. Det såg tufft ut men man höll ändå linjerna i försvarsspelet och GIF lyckades i princip inte skapa någonting trots massivt bollinnehav.

Klassiskt så avtar pressen efter 15 minuter och VSK kan repa mod och få tag i boll och spel. Bollarna börjar hitta ut på Filips högerkant – Karwan och Simon börjar få sina kombinationer att sitta och vips har VSK jämnat ut matchen.

Giffarnas mittfält är otroligt spelskickligt med sitt spanska kortpassningsspel som letar sig igenom VSK:s lagdelar. Men VSK försvarar sig som ett lag och mittfältet skär av ytor och tar löpningarna med motståndarna när de jobbar för att hitta luckor. I nästan alla anfall under första halvlek lyckas man hålla spelet på rätt sida om sig och bara vid ett tillfälle rinner stjärnan Hallenius igenom men skjuter utanför.

VSK kontrar. Giffarna ställer sin backlinje otroligt högt och det finns gott om utrymme bakom – sånt älskar Filip som får till flera farliga löpningar bakom backlinjen. Han är också millimetrar ifrån att göra 0-1 på en målvaktsretur. Från läktarplats var vi övertygade om att bollen var inne men målvakten rakar den ur mål och ut till hörna. Domarna hade nog svårt att hänga med där, vår position var bättre på läktaren.

0-0 i halvtid med mersmak för VSK som hade sett till att hålla tätt men ändå lyckats skapa några riktigt heta lägen.

Den andra halvleken startade som den första slutade med jämt spel som böljade rätt mycket fram och tillbaka. VSK försökte pressa högre i andra och gick ofta med 3-4 man mot straffområdet för att störa, vid några tillfällen fick man utdelning med bolltapp och halvfarliga lägen som utdelning för slitet.

VSK fick matchens hetaste läge så långt när Ilir nickade en hörna som är på väg att gå in men målvakten reflexräddar och efter diverse kalabalik går bollen ut till en ny hörna.

Blodad tand nu känns det som i laget. VSK är heta och vill göra mål och man pressar på framåt. Man behöver bara vänta någon minut till innan det sker. Nyss inbytta Emir får en kalaspassning från Karwan som slår en krossboll genom hela GIF:s försvar och Emir kan helt fri med målvakten rulla in 0-1. Mycket snyggt och på skärmdumpen ser vi prov på Karwans speluppfattning när han slår den krossbollen som ställer hela försvaret trots att det är väl samlat (om än lite väl mycket bollstirrande från de blå). Snyggt Karwan Safari!

Skärmdump från Mittmedias sändning – Karwan slår passningen till 0-1

Bara 2 minuter senare är det dags för 0-2 när VSK Fortsätter pressa och får till en hörna efter bra arbete. Hörnan pricknickar Calle Svensson in, otagbart för målvakten.

Nu är det tjugo minuter kvar och VSK drar sig tillbaka en smula. I ärlighetens namn är tiden efter målet fram till slutsignalen en enda lång målchanskavalkad för Giffarna när man pressar på för att reducera. VSK hjälper till genom att dra sig tillbaka och släppa mycket ytor på kanterna som Giffarna friskt utnyttjar.

I 79:e minuten kommer så reduceringen som är resultatet av dåligt försvarsspel av VSK. Som vi ser på skärmdumpen får Sema stå helt fri i VSK:s straffområde, trots att nio VSK-spelare befinner sig där. Det var VM i bolltittning och ingen tog markeringarna på bortre stolpen där två spelare står fria. Det här var det största misstaget i matchen från VSK:s sida försvarsmässigt och det utnyttjades direkt.

Skärmdump från Mittmedias sändning – reducering till 1-2

Under sista kvarten av matchen gör VSK en rad byten och alla som åkt med upp till Sundsvall får spela, utom Danne.

Det är rörigt i försvaret till och från men VSK lyckas hålla undan och kan vinna med 1-2.

Vad är det då som imponerar i VSK:s spel för dagen?

Det som direkt måste lyftas fram är det kollektiva försvarsarbetet som nästan är prickfritt under 90 minuter. Man jobbar hårt för varandra och ser till att Giffarna får förtvivlat svårt att greja fram rena lägen även om man äger bollen nästan hela tiden.

Samtidigt som man försvarar sig handlar det inte om att panikrensa bollen utan man spelar sig ur situationerna och ser till att skapa egna anfall som är nog så vassa och kreativa. Förutom sista stunden av matchen behåller man linjerna i sitt spel och ser till att ligga rätt i positionerna och det är minimalt med slarv som leder till farliga omställningar och målchanser för de blå.

Det mesta gör det grönvita manskapet på bästa sätt givet vilket motstånd man möter. Men inget är perfekt, det finns alltid möjligheter till förbättringar.

En sådan är att VSK i större utsträckning borde utnyttjat att GIF:s backlinje då och då klev upp oerhört högt för att göra sitt lag superkompakt i anfallsspelet. Med lite vaknare spel hade VSK kunnat slå djupledsbollar på Filip som skulle haft alla chanser att komma förbi sin back (debuterande
Pa Konate) och gå ensam mot mål. Nu skedde det några gånger, det borde ha hänt en handfull gånger till.

Vid kvitteringsmålet är VSK-försvaret väl samlat men alla stirrar på bollen istället för att ta markeringar. Situationen bevisar en viktig sanning för laget. I elitfotbollen blir det mål om du gör misstag. Med andra ord gäller det att göra rätt i 90 minuter i varje situation, det ska VSK-spelarna ta med sig från den här matchen. Reduceringsmålet var helt onödigt och situationen hade sannolikt ganska lätt kunnat hanteras med vaknare grönvita spelare.

Utöver detta var det en extremt väl genomförd match, hatten av för de grönvita krigarna som visade att man kan spela fantastisk fotboll, oavsett motstånd.

Några omnämnanden:

Simon Johansson var fantastiskt bra och visade i den här matchen att han är en man för Allsvenskan, om nu någon tvivlat på det.

Samma sak med Filip Tronêt, han kommer förbi sina backar, oavsett vilken serie de spelar i till vardags och han borde gjort mål (hade VAR funnits hade han nog fått ett mål).

Karwan Safari gör det otroligt bra i den här matchen och ligger bakom mycket av VSK:s anfallsspel som faktiskt var en njutning att se när de grönvita kastade sig mot den allsvenska backlinjen utan någon som helst respekt. Passningen till Emir vid 0-1 är bara så bra.

Mittfältet gör en fantommatch som lagdel. De neutraliserar i allt väsentligt sina bollskickliga motsvarigheter i Giffarna och ser till att bollarna hamnar på kanterna allt som oftast, istället för att GIF fick till de spanska insticken man hela tiden sökte. Filip Ottosson gör sin klart bästa match i VSK-tröjan och visade vilken förmåga han har. Han gjorde det bra bakåt men hans riktiga styrka ligger i det offensiva spelet, där var Filip väldigt bra i denna tillställning. Brian Span spelade nästan hela matchen och han var en gigant i det defensiva arbetet på mittfältet. Men han hade ändå kraft att vara med i anfallen och bidra. Hinken är en otrolig tillgång i den här typen av matcher, hans defensiva kvalitéer är av yppersta snitt.

Backlinjen gjorde som alla förstår en förnämlig insats som lagdel. Det var bara någon enstaka gång man tappade bort Hallenius eller Sema som gjorde att det blev riktigt farligt. Trots att alla var bra lyfter vi ändå fram Calle Svensson som var en riktig härförare i denna match och som gjorde i princip allt rätt. Skönt att ha Calle tillbaka i fin form.

Av de många inhopparna väljer vi att lyfta fram Emir Smajic som gjorde mål och jobbade hårt både bakåt oh framåt. Vi tar också fram Albin Sporrong som kom in i röran på slutet men som visade att han kunde få tag i motståndarnas mittfältsspelare och hindra eller fördröja anfallen. Samuel Holm spelade på det centrala mittfältet i andra halvlek och gjorde det riktigt bra vart efter matchen led, efter en lite trögare start.

Anton Fagerström i målet var som vanligt tryggheten själv. Förvisso var det en del att bestyra men det mesta var inte av någon större farlighet. Några enstaka gånger fick Anton bekänna färg, i övrigt var det mest skott utifrån som han enkelt kunde skopa upp.

Bra jobbat VSK Fotboll – det här var en otroligt väl genomförd match och en seger som förtjänats genom hårt arbete och smartness. Spelar vi så här i våra seriematcher med samma uppoffrande inställning och vilja, ja, då kommer vi få uppleva en rolig säsong.

Facebook Comments