Läget i Linköping City efter matchfixningsskandalen

FC Linköping City

Nu har det snart gått två veckor sedan matchen mellan BK Forward och Linköping City gick av stapeln i Örebro. Det var matchen som nog för all framtid kommer att förändra Linköpingsklubben på en rad sätt oavsett vad som är sant eller ej rörande de anklagelserna om matchfixning, som nu utreds av polis och Svenska fotbollsförbundet i två separata utredningar. Klubben har också startat en intern utredning runt händelsen och de som variFC Linköping Cityt med i klubben ett tag kommer nog minnas lördagen den 1 september som dagen då oskulden runt förutsättningarna för den moderna fotbollen försvann och man blev varse villkoren vad som kan hända.

Klubben har också bäddad för att sannolikheten är större att en sån har händelse ska kunna ske, jämfört med andra klubbar. Mer om det senare.

Vi börjar med att fundera över hur spelarna känner kring det som hänt i och runt klubben senaste två veckorna. Man kan på goda grunder anta att alla spelarna har fått utstå en fullständig kanonad av frågor från sina familjer, vänner och bekanta om vad det är som händer i klubben och om det finns någon sanning i de rykten om matchfixning som florerar. Istället för att prata fotboll som de säkert brukar göra har de fått förklara matchfixning och om det faktiskt inträffat och om de själva har varit inblandade på något sätt.

Den här situationen är så klart ovan för alla och väldigt olustig för den som drabbas. Man måste försvara laget och sig självt samtidigt som ingen kan vara hundra procent säker på att det inte finns en hund begraven i det som hänt. Första veckan måste varit i det närmaste kaotisk för spelarna med alla frågor och inga riktiga svar. Nu har de gått ytterligare en vecka och allt har lugnat ned sig lite grann. Med lugnet kommer också möjligheten att faktiskt fundera över vad som hänt för varje spelare. Även om man inte säger det utåt måste en misstankens tagg finnas där någonstans hos alla. Hur gick det här till egentligen, vad är det för information SvFF har fått från tipsare, hur kunde oddsen braka iväg på det sättet som de gjorde och vilka ha langat in miljontals kronor på Forward-vinst i den här matchen? Så klart funderar spelarna. De har ingen att prata med det om men det kommer att vara svårt att hålla fokus fullt ut på fotbollen tills det finns svar på de här frågorna. Så länge det inte finns det kvarstår misstankarna och spelarnas undringar.

I lagets första match efter avslöjandet där man mötte Skellefteå hemma förra helgen var det nog ganska lätt att spela fotboll på ett sätt. Spelarna i laget kände nog att de hade väldigt mycket att bevisa för omvärlden och kunde nog ganska lätt finna den nödvändiga energin att prestera på planen. Men nu har ytterligare en vecka gått och nu finns inget att bevisa längre på samma sätt. Vad händer nu? Hur tänker spelarna, vart är deras foksus nu. Hur ser det ut i truppen, hur går snacket? Har det kommit fram saker i klubbens egna utredning som görs att spelare kanske lyfts ur truppen till matchen mot VSK?

Även om det är lugnare på ytan och det mesta tycks vara tillbaka i normala gängor är det långt ifrån säkert att spelarna känner så även om de försöker intala sig att det är så. Det kan mycket väl komma in reaktion i den här matchen när man dessutom möter ett mycket bättre lag där gruppsammanhållningen och lagandan kommer att testas ordentligt. Håller laget ihop eller finns det sprickor? Vi får se på söndag.

Inför förra helgens match mot Skellefteå FF hade Citys tränare Melke Alan ett beslut att fatta som skulle kunna komma direkt från en skräckfilm där djävulen ger dig några alternativ att välja bland för att slippa helvetet. Du inser snabbt att hur du än väljer finns det en god risk att du hamnar precis där du försöker undvika att hamna. Överfört till situationen i City kunde tränaren på goda grunder ställt över målvakten Hartmann i den matchen med motiveringen att han är ur form, vilket kan vara sant (han spelade dåligt i matchen innan Forward). Det skulle dock leda till helvetet för klubben eftersom precis varenda människa utanför klubben skulle sett det som en bekräftelse på att det finns substans i anklagelserna som riktats mot honom. Den signalen skulle även gått fram till truppen som kunnat få mörka tankar i sinnet om vad det är som hänt egentligen. Såna tankar river upp kittet som håller ihop spelartruppen – helvetet väntar igen eftersom det inte kommer gå att reparera ett sådant brott av tillit i laget denna säsong.

Melke Alan valde den andra vägen som också bär till helvetet. Han startade Hartmann och han startade Ivan Bukenja, backen som orsakade straffen. Vi får utgå att han resonerade som vi säger ovan – vad händer om jag ställer över de här spelarna? Hans beslut var dock lite som att kissa i byxorna om det är kallt ut och man fryser. Han löste problemet för en match men i samma ögonblick som han startade spelarna placerade han in FC Linköping City i ett fack med andra svenska klubbar som är (ö)kända för matchfixningsskandaler.

Genom att låta spelare representera klubben när de är misstänkta för matchfixning bryts ett förtroende mot allmänheten, fotbollsintresserade, publik och supportrar och inte minst för de som är verksamma i klubben. Nu förknippas Linköping City automatiskt (rätt eller fel) med klubbar som Syrianska FC som gjort precis samma sak – låtit spelare misstänkta för matchfixning representera klubben i elitverksamheten.

Varje klubb som tar matchfixning på allvar måste vid misstankar om matchfixning stänga av de spelare som är föremål för utredning eller där det finns andra omständigheter som gör det befogat. Så måste ske varje gång. En klubb ska kunna säga till alla som finns runtomkring den – vi tar matchfixning på allvar och en spelare som där det finns ens ett uns av misstanke kommer att stängas av tills vidare. Ingen får dra på sig en tröja med vårt klubbmärke och representera klubben om det finns misstankar – punkt. Som klubb fäller man hellre än friar i det här läget, klubbens anseende är viktigare och kommer en spelare i kläm så får det vara så, man får reda upp det senare.

Melke Alen och Linköping City gjorde helt fel här. Först sa Melke att han inte är någon Sherlock Holmes, underförstått att han inte vet vad som har hänt och därför inte tar ställning i det här. Sen tar han ställning ändå när han startar de misstänkta spelarna. Genom den handlingen säger han ju indirekt att de är oskyldiga, han har tagit ställning trots att ha sa att han inte är domare utan fotbollstränare.

Visst kan man hävda att spelare ska ha rätt att inte behöva bli avstängda om de inte är fällda för matchfixning, man ska inte dömas utan rättegång så att säga. Det är i bästa fall en vacker tanke, för det är inte så det fungerar. Företag, klubbar och organisationer måste ibland agera fast det bara finns misstankar, det står större världen på spel än enskild persons eventuella skuld. Vi skulle tycka det vore konstigt för att inte säga förkastligt om ett bussföretag inte stängde av en förare från att köra linjebussar om de har indikationer på att hen har alkoholproblem. Det kanske stämmer, eller kanske inte – vem har råd att chansa. Metoo-kampanjen lärde oss också att man mycket väl kan stänga av män från deras högt uppsatta positioner i väntan på resultaten från en intern utredning osv. Varför skulle det vara annorlunda på en fotbollsplan? Sanningen är att det inte är annorlunda. De normer som gäller i samhället i övrigt ska så klart gälla även i den ideella föreningen.

Vi började med att säga att Linköping City också har bäddad lite grann för att något sådant här skulle kunna hända. Hur menade vi då?

Linköping City har valt som strategi att värva utländska spelare som ska hjälpa föreningen med deras mål att spela elitfotboll. Två tredjedelar av de med mest speltid i startelvan är utländska medborgare. Spelarna kommer från jordens alla hörn och klubben arbetar med olika agenter för att värva dem till föreningen. Varje år kommer ett nytt gäng som ska hjälpa klubben. En del försvinner snabbt, andra blir kvar flera år. Som klubb har du helt enkelt sämre koll på vad det är för människor du värvar till klubben, deras bakgrund, tidigare förehavanden och deras karaktär.

Det är helt naturligt att tänka sig att spelare som kommer utifrån till en klubb har mindre koppling till klubben och verksamheten och har kanske inte samma lojalitet mot klubben som personer som antingen funnits i klubben länge, kommer från trakten eller i vart fall har väldigt mycket att förlora på att åka fast för matchfixning.

Genom att ta in så många utländska spelare som inte har löner på en nivå att de kan leva särskilt gott i Sverige ökar risken att de nappar på eventuella erbjudanden att påverka matcher i en särskild riktning. Utländska spelare på den här nivån är inga firade stjärnor utan fotbollslegoknektar som försöker överleva på sitt fotbollsspelande och gör det nätt och jämt. Att vara i en klubb i fjärran land utan någon koppling till landet eller klubben ökar så klart risken för att de skulle kunna säga ja till ett matchfixningserbjudande om det skulle dyka upp. I Linköpings fall med alla utländska spelare är det statistiskt sett troligt att det kommer att hända, förr eller senare.

Facebook Comments