En mycket saftig uppförsbacke

På förhand skrev jag att det skulle krävas en riktigt bra insats av VSK för att rå på starka Bollnäs på Sävstaås.  

Till en början såg det också lovande ut. Man fick tidigt 1-0 genom Robin Andersson. Låg, till skillnad mot hemmamatchen, tätt på Hälsingelagets spetsar och skapade en del chanser.

Tyvärr skulle oturen grina VSK i ansiktet. Mitt i en bra Grönvit fas, hittade Bollnäs målvakt Pertti Virtanen Markus Ståhl med ett jätteinkast. 1-1, direkt efter en hörna från bortalaget. Innan halvlekens slut skulle det målet följas av att Daniel Mossberg satte 2-1 på hörna. Mentalt mycket tungt efter en bra genomförd halvlek.

I den andra klev Bollnäs ut med luft under vingarna. Var det bättre laget och satte också 3-1 efter en knapp timme genom Christian Michelsson. En rejäl tavla av Kjellsson ska tilläggas.

Strax efter lyckades Tobias Holmberg reducera. Match igen med nästa en halvtimme kvar att spela. Tyvärr lyckades dock Grönvitt få ut förvånansvärt lite under den tiden. Ett mycket kompakt hemmalag gjorde det väldigt svårt. VSK agerade stressat, slog bort passningar, levererade lyror i hjälmhöjd och sköt rätt i famnen på Virtanen vid sina avslut.

Trots bara ett måls underläge och ett defensivt hemmalag blev det aldrig särskilt spännande. Bollnäs kunde hålla i och anförda av Per Hellmyrs blev man svåra att tas med, höll i boll och skaffade sig många hörnor. Hela nio i den andra halvleken. En av dessa innebar 4-2 i genom att Michelsson satte sin andra balja, ännu en gång mellan Kjellssons ben.

Spiken i kistan. Daniel Johansson reducerade förvisso på en mycket snygg straff men det var i matchens absolut sista skälvande sekunder.

Förlust med 3-4 och 0-2 i i matchserien. En mycket saftig uppförsbacke för mesta mästarna. Med tanke på Bollnäs ramstarka defensiv och deras rutinerade rävar blir det en mäkta svår uppgift för VSK. Betydligt svårare än det var att vända mot Vänersborg för sex år sedan.

Sammanfattning

Med någon timmes perspektiv på matchen är det fortfarande mycket frustrerande. I en så viktig match är Kjellsson plötsligt mänsklig och offensiven hackar när vi jagar kvittering och behöver den som mest.  

Daniel Johansson är anmärkningsvärt anonym och Martin Landström får ut för lite av sitt dribblande. Dessa två behöver kliva fram ännu mer i en sån här match, i synnerhet i ett läge likt det som uppstod i och med Hompas kvittering.

0-2 som sagt och en saftig uppförsbacke, får mjölksyra bara vid tanken på den.. Det krävs tre raka segrar mot en mycket svårspelad motståndare. Ett väldigt tufft läge, större under har skett, men  i nuläget känns det föga troligt att VSK ska vända på steken.

Hoppet är dock det sista som överger en VSK:are, så jag hoppas vi ses på torsdag och hejar fram vårt lag. En seger där kan ju trots allt ändra riktning på den här matchserien.

Facebook Comments