En starkt genomförd final avslutar en fin säsong

Det blev inget tredje raka Guld för VSK bandy. Villa drog det längsta strået och vann med 6-3. Några timmar efteråt är känslan fortfarande tung, som alltid efter en förlust. Precis som efter herrarnas kvartsfinalserie mot AIK så finns även en ganska stor portion stolthet. Tids nog kommer den känsla helt ta över.

Det blev en riktigt bra bandymatch. Lite av en propagandaföreställning för sporten faktiskt. VSK hade inte flytet med sig för att vinna.  Isabelle Larssons två straffräddningar var exempelvis värda ett bättre öde. Den första ledde till en retur som Villaspelare tryckte in till 2-1. Den andra orsakade en hörna som gav 4-3. Det senare blev ett matchavgörande moment.

Det var som sagt en riktigt bra match. Inget tillknäppt ställningskrig som annars kan prägla en final. Full fart framåt från bägge håll från start, en matchbild som sedan fortlöpte under stora delar av matchen. 

VSK, anförda av Malin Persson, skapade en del chanser och hade med lite flyt kunnat få in ytterligare någon boll men Pernilla Elart i Villas mål var väldigt bra.

I Efter 4-3 gick luften ur det hårt kämpande VSK:arna. Ytterligare två Villamål kom innan matchen blåstes av och de blåklädda förenades i guldhysteri.

Det små marginalerna spelade in men Grönvitt var också rätt tillbakapressade sista halvtimmen och hade svårt att skapa chanser. Villas seger kan således inte betraktas som ologisk. Sett över hela säsongen är de också välförtjänta mästare, klara seriesegrare och därutöver också Cupmästare.

VSK får slicka sina sår ikväll men lär ganska snart känna sig till freds över vad de presterat. En starkt genomförd final får avsluta en fin säsong. Jag kommer bära den grönvita sjalen med lika stor lätthet som efter herrarnas uttåg mot AIK. Och som ni vet: VSK kommer alltid tillbaka.

Facebook Comments Box