En fest som kom av sig men nyårsbandyn måste bli en tradition.

Det var upplagt för bandyfest och förhoppnings en ny tradition med gårdagens nyårsbandy. Det var för en gångs skull drag i hallen och rätt många gamla VSK:are skymtades på läktaren och på hyllan.

Grönvitt började också bra och igenkännbar nivå. Skyttekungen Robin Odén avslutade ett mönsteranfall och satte 1-0 redan efter 3 minuter. Det borde ha varit första målet av en kavalkad baljor i halvleken.  VSK var bra medan Bajen kände bleka.  Deras målvakt, Viktor Birgersson stod på huvudet i halvleken och svarade för flera omöjliga räddningar.

Martin Landström utökade till 2-0 men utöver det blev det inga mål.  I viss mån kan Hammarby tacka sin målvakt för det. Dock spelade en viss uddlöshet från VSK in i bilden. Nämnde Odén gjorde inledde som bekant målskyttet men fick chanser utöver det som bara skulle ha resulterat fler i mål.

Nåväl. 2-0, bra tryck på läktaren och ett lovande spel. Det laget missade i första skulle man sätta i andra. Känslan var bra inte minst med tanke på den sköna stämningen i arenan.

Den scenförändring vi fick se kunde åtminstone inte jag ana i pus.  Hammarby både reducerade och kvitterade inom loppet av 5 minuter och fick av målen den energi som laget saknade i första.  VSK drabbades av totalt motsatt effekt.

Efter en dryg timmes spel kom också ett slumpmässigt mål fram till 2-3.  VSK skulle kämpa sig tillbaka och när hemmalagets förgrundsgestalt, Martin Landström, kvitterade trodde jag att Grönvit skulle vända tillbaka. Chanser fanns och Birgersson var fortsatt en vägg. Logiskt borde VSK ha vunnit.

Trots alla chansen var spelet inte tillräckligt bra. Precis som mot Hammarby på Zinken orkade inte VSK följa upp spelet i andra. Liknande tendenser sågs även mot Villa på Annandagen. Laget tappade nivå och nyckelspelare försvann i andra.

En seger i den här matchen hade inneburit ett stabilt grepp om tredjeplatsen och en blick mot andraplatsen. Nu blir läget mer ovisst. Jag är inte orolig inför avslutningen, vet att laget brukar hitta sin extra växel inför slutspelet. Det är däremot fruktansvärt frustrerande att laget sjunker i nivå  och tappar poäng. Den här matchen skulle man bara ha vunnit.

Man kan skylla på en storspelande bortakeeper men mest föll laget pga sin egen nonchalans.

Det finns dessbättre ingen tid till att vara bitter över förlusten. Bara att ta sig an Sandviken borta (lördag) och Edsbyn hemma (tisdag). Ett VSK som är påkopplat i 90 minuter och lite mer effektivt har goda chanser att ta 4 poäng på de två matcherna. Vi ses då.

Avslutningsvis. Initiativet med nyårsbandy var mycket bra. Jag hoppas traditionen fortsätter. Nyårsmöten med Hammarby och annandagsditon mot Sirius tror jag är rätt medicin för att väcka VSK-fansen och skapa bra läktardrag. Jag hoppas således att så blir fallet från nästa säsong. God start på 2026!