VSK är på god väg att bli lägerelden Västerås kan samlas runt

”Vi är ett gäng med gröna vita halsdukar och aldrig get vi upp” brukade vi sjunga när det begav sig. Med tanke på alla nya fans fans som äntrat läktarna och den samling av nya ramsor de fört med sig existerar kanske inte den gamla rariteten längre? Kan inte erinra mig att jag hört den på sista tiden?

Kanske är det synd att ramsan för en undaskymd tillvaro numera. Kanske handlar det snarare om att den blivit otidsenlig. Okej, upp ger aldrig en VSK:are. Den saken är säker. Däremot är det ju inte längre ett gäng med Gröna och vita halsdukar. En hel stad snarare.

Allra mest glädjande med VSK-vurmen är alla unga fans samt de föräldrar som kommer hand i hand med sina kids, samtliga i Grönvit klädsel. Det mest slående är däremot alla medelålders människor jag sett i alla år. I skolan under vår ungdom, i sportbarer när det vankats Premier League och kanske på en hockeyläktare vid något tillfälle. Allmänt idrottsintresserade.

Idag tar sig dessa människor till arenan klädda i  Grönvit sjal. Under inmarschen ses de sjunga med inlevelse och sjalen stolt i luften. Efteråt delar de min glädje eller besvikelse när de initierat delar med sig av sin matchupplevelse.

Vi är en hel stad i Grönvita halsdukar numera. Det tar sig uttryck på en massa olika vis. Främst på läktarna hemma såväl som under bortaresorna men det spiller även över på en massa annat. Nästan alla vill prata VSK numera, tror inte jag besäkt Ica Maxi en gång sista året utan att ha stannats av någon som velat prata Grönvitt. insändarsidorna i VLT domineras närmast av inlägg om VSK och arenafrågan.

I många år har Västerås varit en hockeystad. Inte så att VIK blev en lägereld för västeråsarna att samlas vid men det största intresset lockade onekligen hockeylaget. De sista åren har emellertid en förändring börjat växa. Att VIK:s hemmapremiär i onsdags bara lockade 2300 åskådare indikerar på att en riktningsförändring är i vardande.

Den lägereld VIK inte riktigt nådde men som man länge var närmast tror jag nu VSK är på väg att tända. Fotboll är den största sporten och det  svensk fotboll inte har rent sportsligt kompenseras med en allt större läktarkultur.

Vi har lockat över 4000 mot mindre glamourösa lag som Trelleborg och Oddevold. Det säger ganska mycket. Somliga nämnde Kalmars arena och dess glesa publiksiffra, när VSK mötte dem härom helgen, som ett avskräckande exempel mot en större arena.

Jag förstår den rädslan men köper inte resonemanget. Vi är så mycket större som stad och intresset runt VSK är närmast unikt i Sverige, undantaget storstäderna.

På söndag kommer vi vara mer än 7000 åskådare på arenan som ändå inte är utnyttjad till fullo då. Det säger en hel del.

VSK är på god väg att bli lägerelden Västerås kan samlas runt. Det kommer innebära en gemenskap stan aldrig sett maken till. En stad med gröna och vita halsdukar helt enkelt.