Den 1 november 2015 lämnade jag Swedbank Park och promenerade hemåt. Trots att matchen slutat för en bra stund sedan var klackens sång intakt. ”Sköna Gröna VSK, Sköna Gröna VSK”
VSK hade just slagit Södertälje med 4-2 och förmodligen inte bara räddat en plats i norrettan utan säkrat fortsatt existens överhuvudtaget. Hjärtat slog lättat och varmt. För första gången på länge tänkte jag positiva tankar om VSK Fotboll.
För VLT:s sportblogg skrev jag en text med följande titel:” Som en saga, en början på en saga.” Det här kan leda till något stort och bättre tänkte jag när texten var färdigskriven, kockan passerat midnatt och mobilens display visade måndag den 2 november 2015.
Igår den 1 november 2025 lämnade jag Falcon Alkoholfri Arena efter ett underbart firande på innerplanen med alla spelare som just då tagit sig till allsvenskan igen. När vi gick mot supporterbussarna i den halländska snålblåsten fanns fortfarande ett gäng kvar på arenan. Deras röster hördes och nådde mitt hjärta: ”Allsvenskan här kommer Grönvitt, Allsvenskan här kommer Grönvitt”
Rösterna var spruckna. Av 90 minuters konstant sång och av rörelse. Det var en extremt omvälvande upplevelse för oss alla. Min egen röst var lika sprucken när jag pratade med sonen intill. Av 90 minuters sång och rörelse över vad vi gått igenom och nu får uppleva. Upplevelsen var så stark, starkare än glädje.
Jag var också så oerhört stolt över hur bra laget spelat från sommaren och framåt. Vilket lag! Den extrema hysteri som vara från matchens slut och en halvitmme framåt hade nu övergått till en mer stillsam men väldigt behaglig känsla.
Den 1 november 2025 alltså, exakt 10 år efter kulmen på drömhösten. Jag trodde som sagt att något bättre var på väg att ske runt VSK då. Att det skulle bli så här fanns emellertid inte ens i mina vildaste drömmar. Vägen hit har varit betydligt mer brokig och svårframkomlig än jag då trodde. Som om en person med hallucinogena substanser i kroppen utstakat den.
Idag när alla tänkbara displayer visar att det är söndag den 2 november 2025 ligger känslan från igår kvar. Ja inte bara från igår, utan från hela sommaren och hösten, den tveklöst bästa tiden i mitt VSK-liv.
Efter en skakig vår med skador på nyckelspelare och nyförvärv som inte riktigt höll måttet kändes en återkomst till allsvenskan långt, långt borta. Herman Magnussons och Simon Gefverts återkomst samt positionsskiftet mellan Ring och Gunnarsson gav oss ett helt nytt lag och andra förutsättningar.
I 15 matcher har VSK spelat den bästa fotboll laget någonsin presterat över en längre tid. Det började en förförisk julidag i Sandviken, där Grönvitt,stärkt av ett imponerande bortafölje vann med 3-0. Sedan har det bara fortsatt.
Det är ovanligt att ett lag håller en så hög nivå så pass lång tid. Särskilt när det handlar om en komplicerad och krävande fotboll med många löpmeter. Vet att laget föll mot Brage och Kalmar, men vågar hävda att extrema förutsättningar påverkade utgången där. Också det säger något om lagets exceptionella styrka.
Det finns nyckelspelare i gruppen men kollektivet har banat väg för den fantastiska andra halvan av säsongen. Det är lätt för utländska ungdomar såväl som för meriterade Jonathan Ring att slita som galärslavar för klubbmärket och jubla villkorslöst efter en seger. Som om de spelat i klubben sedan barnsben!

Publikens formkurva är lika hög som lagets, man har svarat för några otroliga läktarprestationer av internationell klass. Det kan bara finnas motsvarigheter i storstadsklubbarna.

Apropå publiken är det fantastiskt att se så många gå på matcherna med sina barn. En ny generation står redo men vi äldre vill inte släppa greppet på långa vägar. Det är ju dubbel glädje att få uppleva sådant här tillsammans med sina efterkommande familjemedlemmar.
Tänk vad mycket vi varit med om. Drömhösten är själva embryot. Då kunde vi tänka framtid och få något ljust i sinnet för första gången på decennier. Innan dess kändes framtiden så dyster att man helst ville undvika den.
Vi är tillbaka sjöng vi igår och orden ligger så fantastisk bra i munnen fortfarande. Under sin 121 åriga historia har klubben aldrig haft bättre förutsättningar. Om 10 år kan ett välmående VSK vara ett topplag i allsvenskan och med det ha ritat om hela stadens karta.
Embryot till vart vi står idag tändes en novemberdag 2015. Embryot, eller mer än ett embryo, för att bli ett etablerat Allsvenskt lag för den övre halvan stavas förlängning med Kalle Karlsson! Det är första steget klubben måste ta nu.


DU HAR VÄL INTE MISSAT
Hur kan budgetförutsättningarna se ut för 2026
Underbart och en gång för alla: Tack Simon!
En sista sång för Simon