Vårsäsongen: Från dominans och vinster till ras och massa förluster

Då ska vi försöka sammanfatta vårsäsongen 2026 för vårt grönvita damlag. Kortfattat kan man säga att det har varit en berg- och dalbana med en klar lutning mot det negativa hållet. Vilket känns obegripligt med tanke på den starka försäsongen, vinsterna i inledningen på serien och att vi har en trupp som på pappret ska vara ett topplag. Men något hända en bit in på vårsäsongen och laget tappade allt och förlorade sex raka matcher innan tjejerna lyckades hitta tillbaka till sitt spel och vinna sista matchen innan sommaruppehållet.

Här kommer lite tankar om vårsäsongen, vad som behövs in till truppen, hur klubben ska tänka om damlaget och akademin samt lite om DM.

Överkörningsvinster och serieledning förbyttes till sex raka förluster och ras

Efter 13 spelade omgångar ligger VSK på tionde plats av 14 lag, vilket är en stor besvikelse. Det är dock hela 12 poäng till nedflyttning och tittar vi uppåt så är det bara sex poäng till fjärdeplatsen och nio poäng upp till tredjeplatsen.

Laget gick in i seriepremiären mot seriefavoriten FC Trollhättan med en försäsong i bagaget som innehöll sex vinster, en oavgjord och en förlust och förlusten kom mot allsvenska IK Uppsala. VSK vinner premiären med 2–0 och det med mersmak. Grönvitt fortsätter och vinner två matcher till, innan förlusten mot Smedby AIS kommer. Spelet i inledningen på säsongen var grymt bra, Grönvitt sköljde över motståndarna, styr matcherna och skapar kopiöst med målchanser. Ett orosmoln fanns dock, vi brände makalöst med målchanser, trots vinsterna.

Efter förlusten mot Smedby vinner VSK två matcher till innan den tunga förlusten mot Boo FF kommer. Därefter börjar raset och Grönvitt förlorar fem seriematcher till, innan man tar en viktig seger borta mot Ulricehamn i sista matchen innan sommaruppehållet. Men vad hände? Hur kunde ett av seriens bästa lag rasa ihop och förlora sex matcher i rad? Ja, det är svårt att svara på.

I de sex första matcherna var försvaret ramstarkt och framåt skapades det målchanser i parti och minut. I alla vinster var vi överlägsna i spelet och även när vi förlorade mot Smedby var vi mycket bra. Men något hände i andra halvlek mot IK Viljan Strängnäs. Vi vann matchen och i första halvlek körde vi över Viljan totalt. Men i andra var vi otroligt svaga och höll nästan på att tappa matchen. Raset i andra tog vi sedan med oss till förlusten mot Boo och sedan fortsatte eländet med det stora klimaxet, 0–6 förlusten hemma mot Älvsjö AIK.

Det klart att det har hänt en del kring laget som inte varit optimalt. Tappet av en av målvakterna, tränaravhopp, samt skador på nyckelspelare som Wilma Hedenström, Hanna Gunnarsson och Tilda Hellén är tuffa. Men allt detta ska inte innebära att allt bara rasar ihop.

Min bild är att både Rasmus Lindemann och Daniel ”Osten” Malmlöf är två mycket kompetenta tränare. Men det är ganska tydligt att de inte hade en samsyn på hur VSK ska spela och det funkar inte i längden. Vet inte hur mycket det spelat in i raset på sex matcher men helt klart hade det en påverkan. Dock är jag imponerad av att de båda tillsammans kom fram till att detta inte funkar. Rasmus stannade kvar och Osten lämnade.

Har inte spelarna ett ansvar också? Normalt är jag spelarnas försvarare och mer vänder mig emot klubbledning och tränare, men så klart har även spelarna ett ansvar när ett sådant här ras sker. Framför allt tycker jag förlusten mot Älvsjö när vi förlorade med 6–0 inte är acceptabel. Så får det inte se ut. Även hemmamatchen mot Skultorp var en stor besvikelse efter att vi trots förlusten mot Karlberg matchen innan hade hittat tillbaka till vårt spel. Att då vara så håglösa mot Skultorp är inte ok. Desto roligare då att se i sista matchen mot Ulricehamn, att spelet var tillbaka och målskyttet satt. Där visade tjejerna den nivå som de normalt håller.

Vilka spelare har övertygat under våren? Jag tänkta nämna några som ändå övertygat både när det gick bra och när laget hade det tungt. Framför allt har mittbackarna Matilda Eriholm och Sally Messing varit mycket starka. Två tuffa mittbackar med god speluppfattning som är mycket bolltrygga. Kapten Märta Jävergren har också imponerat, en makalös inställning och en spelare som verkligen har lidit under den tunga perioden men aldrig gett upp och kämpat hårt. Hon har dessutom använts som ytterback, mittback och defensiv mittfältare. Safiya Abshir gör ju nästan aldrig en dålig match och betyder mycket för laget. Sist men inte minst vill jag också nämna Freja Magnusson. Supertalangen som spelar både ytterback och ytter i anfallet och används både på höger- som vänstersidan. Freja sliter och kämpar något kopiöst och skapar hela tiden målchanser till sig själv och sina lagkamrater, dessutom är hon oerhört snabb. Får hon bara till målskyttet kan hon gå mycket långt.

Laget är starkt men det behövs tillskott till truppen

Truppen som helhet är stark och ska kunna vara ett topplag i serien, trots att det inte ser ut så just nu i tabellen. Men en hel höstsäsong är kvar och målet måste vara att klättra en rejäl bit i tabellen. Det blir svårt att nå ända upp till förstaplatsen, men fjärdeplatsen ska vi nå, kanske till och med tredjeplatsen. Dit är det just nu nio poäng. Men då behöver vi ersätta några spelarförluster och dessutom få in en injektion längst fram.

Först och främst behöver vi få in en eller helst två målvakter eftersom vi just nu bara har en målvakt i A-laget, Stina Krakowski. Här kan det vara bra att vända sig till Eskilstuna United, KIF Örebro, Örebro SK, IK Uppsala eller Gamla Upsala för ett eventuellt lån. Jag tycker även klubben ska prata med tidigare VSK-målvakter som Amanda Aldén och Ronja Andersson.  Sedan hoppas jag att vi kan plocka över unga Smilla Mortimer från Västerås IK som spelade en försäsongsmatch med Grönvitt. En stor framtidsmålvakt som skulle bli jätteviktig för vår akademi och även som back-up i A-laget.

Om jag förstått det rätt så kommer Hanna Gunnarsson inte spela i höst på grund av flytt, och med tanke på hennes kvalitet så bör klubben hitta en ersättare. Även här tror jag att ett samtal till ovan nämnda klubbar kan vara ett smart drag.

Dessa tillskott ersätter egentligen tapp och det handlar inte om att utöka truppen. Men jag tror sedan att vi behöver få in en injektion framåt. Vi har spelare i truppen som kan göra mål men under våren har det låst sig, därför behöver vi få in en spelare som är en erkänt duktig målskytt. Det skulle öka konkurrensen i truppen och bara det kan göra att fler kliver fram och börjar göra mål. Den injektionen skulle kunna vara viktig.

Utöver att igen kolla med ovan nämnda klubbar så har jag länge tjatat om IK Sturehovs Alma Lerjeryd, en målspruta av rang. Alma har vunnit skytteligan fem år i rad i division 2 och leder även i år. En annan är Ina Burström som i dag spelar i Enköpings SK i division 2 men som tidigare har vräkt in mål för Västerås BK30 när de spelade i division 1 och hon har även spelat i Elitettan med Bollstanäs. Dessutom tycker jag att man alltid ska kolla med vår tidigare spelare Moa Karlsson, en stentuff och pålitlig målgörare.

Satsa på akademin men missa inte att stötta A-laget nu

Jag hörde på senaste medlemsmötet från klubbchefen Robin Hals att de ska göra en grundlig och ordentlig analys av flickverksamheten. Det togs upp i VLT också och där stod det även att man även ska titta över damlagets målsättning. Även fotbollsansvarige Mikael Lustig ska vara med i analysarbetet. Mycket bra! Det kanske är ännu viktigare att göra en analys över damlagets starka start och att det sedan blev ett sådant ras. För kvaliteten för att vara ett topplag finns i truppen. Det som gläder mig är att det finns ett helt annat engagemang och driv kring dam- och flickverksamheten i dag än tidigare.

Jag tycker det är jättebra att man ser över flickakademin och lägger resurser där, för det är otroligt viktigt att vi har en akademi som löpande kan förse A-laget med spelare. Jag tycker mycket av styrkan i dagens A-trupp är att majoriteten av spelarna kommer antingen från akademin, är västeråsare, eller har spelat i Västerås-fotbollen i många år. De gör att de brinner för VSK och Västerås.

Däremot tycker jag det är viktigt att man inte tappar fart när det gäller damlaget. Bara för att det har gått tyngre än vi hade trott innan säsongen, så gäller det nu att visa för tjejerna att klubben tror på dem och satsar på dem. Till exempel har vi en stomme med spelare födda 2007 som redan nu är viktiga i laget och som definitivt kommer att bära detta lag framöver. Men känner de att klubben tappar fart i sin satsning, då kommer andra klubbar i vår närhet som spelar högre upp i seriesystemet att börja rycka i dem och då kan det bli svårt att behålla dem.

Ja, VSK dam ska ha en stomme av spelare som kommer från vår egen akademi och spelare som är från Västerås. Det skapar trygghet för föreningen att vi är självförsörjande och det är bra att ha spelare som brinner för klubben och staden. Men det måste även kryddas med ett antal spelare som plockas in från annat håll och som kommer in med de spetsegenskaper som behövs.

Jag har stor tro på att Hals och Lustig kommer ge de rätta förutsättningarna till dam- och flickverksamheten om de får de rätta förutsättningarna från klubben. Stötta nu huvudtränare Rasmus Lindemann och assisterande Carl Tersmeden Snickars i byggandet av vårt A-lag. Det finns redan i dag mycket kvalitet i truppen.

DM – behövs det?

För en knapp månad sedan tog VSK hem DM för tredje gången på raken efter vinst mot Skiljebo SK. Men min fråga är, ska DM för damer spelas för att ta fram Västmanlands representant i Svenska cupen eller ska man skrota DM och ge platsen till det bästa laget i länet? Det kanske låter provocerande, men låt mig utveckla.

Det är tre saker som stör mig med DM. Det första är antalet lag som deltar. I senaste DM deltog tre lag. VSK, Skiljebo SK och IFK Västerås. Tre lag! Dessutom deltog ingen av division 2-lagen, BK30 och Gideonsberg. Förra året var det rekord när hela sju lag deltog men 2024 var det två lag, 2023 två lag och 2022 tre lag. Varför ska klubbarna lägga ner tid på en turnering som nästan ingen deltar i eller bryr sig om?

Det andra handlar om regler. DM är en uttagning till Svenska cupen och då borde samma regler gälla som i Svenska cupen. Men i DM har man handikappstraffar, alltså att det sämre laget får en handikappstraff per division de spelar under motståndaren. I finalen mellan VSK och Skiljebo innebar det att SSK hade två straffar. Jag förstår att målet är att få jämnare matcher och mer dramatik och att det kan få fler lag att ställa upp. Men fler lag deltar ju inte och enligt mig är det oseriöst med handikappstraffar när det är en uttagning till Svenska cupen.

Det tredje handlar om Västmanlands Fotbollförbund (VFF). VFF är arrangör av DM men inför finalen skrev inte VFF ett enda ord om DM-finalen på sin webbplats eller i sociala medier. Efteråt, när det blev klart att VSK vunnit DM-titeln. Inget inlägg av VFF på webben eller sociala medier. Som tur var skrev VSK, SSK och Anno 1904 om det.

Missförstå mig inte. Jag är för att ha DM. Men ska DM vara kvar då måste det till ett arbete för att locka fler klubbar att delta. Dessutom bör det vara samma regler i DM som i Svenska cupen, bort med handikappstraffar och sist men inte minst måste VFF skriva om sin egen cup. För om inte VFF bryr sig, vem ska då bry sig?  

Höstsäsongen ska bli grönvit

Avslutningsvis. Jag ser med tillförsikt fram emot hösten. Laget visade i sista matchen mot Ulricehamn, där tjejerna vann med 3–0 att spelet och målskyttet är tillbaka. Det var VSK från försäsongen och inledningen på vårsäsongen som var tillbaka.

Nu gäller det att ta med sig den matchen in i höstsäsongen. Utöver det hoppas jag också att VSK kan knyta till sig det som nu behövs på spelarfronten, två målvakter, en mittfältare och en central anfallare. Då kommer Grönvitt bli farliga i höst.

Höstsäsongen startar den 2 augusti kl. 14:00 när Smedby AIS gästar Hitachi. Innan dess spelar Grönvitt en träningsmatch borta mot division 1 norra laget, Täby FK den 26 juli.

Men innan dess håller vi tummarna för vårt F17-lag som deltar i den tuffa inbjudningsturneringen Gothia Puma Trophy i Gothia cup. F17-truppen har kryddats med A-lagsspelarna Flora Gunillasson och Tessa Lundén.

//TP