Känslan av att spela i en numera verklig fotbollsstad där alla bryr sig är oslagbar!

Det går att mäta uppståndelse runt ett fotbollslag genom att se rubriker i tidningar eller höra hur ofta de omnämns i dagens uppsjö av fotbollspoddar.

I det avseendet är VSK ganska anonyma. Nämns sällan. Detta föranledde Therese Strömberg i Fotbollsstudion att fråga Mikael Lustig huruvida han saknar känslan av att vara i ett lag med mer, så att säga, uppståndelse. Lustig replikerade med skärpa och humor.

Den här typen av mätning är ganska ytlig och säger mer om medias egentliga koll på lagen än om deras verkliga betydelse.

Å ena sidan kan jag bli lite förbannad över att medias rapportering är så Stockholmsdominerad Att det den unge huvudtränaren Alexander Rubin gör med sitt unga VSK-lag förbises.

Mycket är beundransvärt. Snittåldern på laget som äntrade nationalarenan i lördags för att möta AIK mättes till 22.7. Utöver åldern handlar det om oprövade spelare.  Många presterar omgående på högsta allsvenska nivå, trots att de kommer från division 1 fotboll, härstammar från lilla Färöarna eller har jobbiga år i den bulgariska andra divisionen i sitt bagage.

En ung spelare får chansen, tar den och inom ett antal omgångar spelar han med osviklig pondus. Styr försvaret, vinner närkamper, äger mittfältet eller gör viktiga mål på landets största arenor.

Det handlar nog i viss mån om att klubben haft fingertoppskänsla för spelare med talang och bra mentalitet. Sannolikt beror det också i lika stor utsträckning på att gruppen och ledarna som styr den byggt upp en bra arbetsmiljö med fin grogrund.  Det är tacksamt att idag komma till VSK som ung spelare.

Jag tycker att Alexander Rubin, övriga ledare och spelartruppen vore förtjänt av en genomgång i rikspressen eller från någon av alla kreddiga poddare. Där svaren söks om varför detta unga lag presterar så bra och har potential för allsvenskans övre halva.

Å andra sidan. Att uppståndelse uteblir runtom i landet säger mer om poddare och fotbollstyckare. Det är en följd av vår tiktokifierade tid helt enkelt. De största lagen, de lättaste vägarna till rubrikerna är vad som gäller.

I Västerås kan vi mäta den genuina betydelsen av vad uppståndelse innebär. VSK har på ett decennium rest sig från sportslig rännsten till fotbollens finrum. I kölvattnet av den resan har hela stadens karta ritats om.

Hockeyn låg länge närmast publikens gunst medan bandyn skördade framgångarna. Fotbollen var under decennier ett svart får i idrottstaden.

De senaste åren har allt radikalt förändrats. Västerås är fotbollsstaden och VSK kan numera kategoriseras som hela stadens klubb.

Här hemma råder en positiv uppståndelse hela tiden. På skolgårdarnas fotbollsplaner tampas flera kids i Grönvita matchtröjor Tonåringar står i ring inna lektionerna och minns helgens matcher. Pensionärerna i förmiddagen kö till närkioskens spel och dobbel pratar huvudsakligen om VSK. Folk jag känt länge och som aldrig tidigare varit så intresserade kommer nu med initierade analyser.

Västeråsarnas garderober tycks också ha en viss VSK-prägel.  Den i våras öppnade Shoppens utbud klär en betydande andel västeråsare numera.

Stadens karta är omritad och en fotbollsstad har illustrerats fram., Jag tror faktiskt att utvecklingen och intresset är unikt för Sverige. Visst, storstäderna har fler fans men det handlar om just stora städer där annat slåss om uppmärksamheten. I Västerås blir fotbollen och VSK dominerande på ett helt annat sätt.

Jag själv kan ibland surna till över bristen på medial uppmärksamhet i landet. Kanske att spelarna också i flyende ögonblick känner detsamma? Varför ger de oss inte mer utrymme? Kan de inte analysera varför de här unga laget presterar så bra?

Dessa känslor hamnar emellertid i skuggan av det väsentliga. Det enorma intresset över hela stan. Kan inte tänka mig att någon annan stad i landet har en liknande uppståndelse i det avseendet.

När jag intervjuade Herman Magnusson i somras sa han följande: ”Bortamatchen mot Halmstad var speciell. Under uppvärmningen tänkte man, det är lite folk ändå. Sedan när vi kom ut för lineup var det hur mycket folk som helst. Det får en att känna att man inte bara spelar för sig själv och laget utan representerar staden. Det är en viktig del i att det gått så pass bra.”

Starkare än så går det inte att beskriva de uppståndelse som omger VSK av idag. Jag skulle faktiskt inte byta bort det mot något annat. Känslan av att spela i en verklig fotbollsstad där alla bryr sig är oslagbar. /HN