En av klubbens finaste representanter någonsin förtjänar en hyllning och vårt bandylag behöver ett starkt stöd för att ta sig an sin främsta konkurrent

Vi tackade av en av våra allra största i höstas i och med Simon Johanssons sorti som spelare. Ikväll uppmärksammar vi en annan grönvit gigant- Tobias Hjälmeby Holmberg.

Han personifierar på något vis det vackraste av idrottssagor. Sprungen ur VSK, från knatte till 36 årig veteran.  Från bandyskolans stapplande skär till Studenternas knackiga is. Efter sin allra sista match den 12 mars 2023 stod han där i  euforin med guldhjälmen och SM-bucklan. En sann grönvit saga med lyckligt slut.

Han stod där i guldyran intill unge Rasmus Sjöström.  En kille han inspirerat med sin kvalitet och erfarenhet på samma vis som han själv inspirerats av Ted, Micke och andra ur det äldre gardet.

Han var när det begav sig ytterst avgörande för VSK:s oväntade SM-guld 2009. Med 1 mål och 4 assists i finalen mot Edsbyn slog han igen med dunder och brak. Jag trodde där och då att vi hade svensk bandys nästa fixstjärna i vardande, med ett decennium framför sig som tongivande landslagsspelare.

Riktigt så stakades inte vägen. Tobias Hjälmeby Holmberg blev aldrig bofast i landslaget. Däremot blev hans karriär i ett annat och viktigare avseende större än vad jag den där marseftermiddagen ens kunde drömma om.

 Han blev VSK trogen hela karriären undantaget året 13/14, då Ryssland var tillfällig hemvist.  Det resulterade i 552 matcher för klubben och 4 SM-guld.  Imponerande meriter. Vissa år var VSK klara favoriter, andra säsonger mer av outsiders. Dessa år var Holmberg tillsammans med främst Oscar Gröhn och Magnus Joneby klubbens ryggrad.

Hompas bidrag för VSK placerar honom den högsta hyllan av VSK-spelare. Han är där med nuvarande tränaren Micke Carlsson och inledningsvis nämnda Simon Johansson samt några till. En ytterst exklusiv skara vi VSK:are har all anledning att vara stolta över.

Ikväll, inför semi 2 mot Villa är det dags för Tobias Hjälmeby Holmberg att kliva ut på isen och ta emot vårt jubel och få sitt nummer hissat och förevigat. Efter nära 30 år i samma klubb. I en alltmer vilsen idrottsvärld är det befriande att karaktärer av Hompas slag med så många år i samma klubb alltjämt existerar.

En av klubbens finaste representanter någonsin förtjänar en hyllning och vårt bandylag behöver ett starkt stöd för att ta sig an den stenhårda konkurrenten Villa på bästa sätt. Jag hoppas att vi ses!